Back Stabilitätskriterium von Barkhausen German Barkhausen stability criterion English معیار پایداری بارک‌هاوزن FA Critère de stabilité de Barkhausen French बार्कहाउजेन कसौटी HI Criterio di stabilità di Barkhausen Italian Critério de estabilidade de Barkhausen Portuguese 巴克豪森稳定性准则 Chinese

Barkhausen-kriteriet

Blockdiagram över en återkopplingsoscillatorkrets som Barkhausen-kriteriet gäller för. Den består av ett förstärkande element A vars utgång vo matas tillbaka till dess ingång vf via ett återkopplingsnätverk β(jω).
För att hitta loopförstärkningen antas återkopplingsslingan vara bruten vid någon punkt och utgången vo för en given ingång vi beräknas:

Barkhausen-stabilitetskriteriet är ett matematiskt tillstånd för att bestämma när en linjär elektronisk krets kommer att svänga. [1][2][3] Det lades fram 1921 av den tyske fysikern Heinrich Georg Barkhausen.[4] Det används ofta vid utformningen av elektroniska oscillatorer och även i utformningen av allmänna negativa återkopplingskretsar som op-förstärkare, för att förhindra att de oscillerar.

  1. ^ Basu, Dipak (2000). Dictionary of Pure and Applied Physics. CRC Press. sid. 34–35. ISBN 1420050222. https://books.google.com/books?id=-QhAkBSk7IUC&pg=PA35 
  2. ^ Rhea, Randall W. (2010). Discrete Oscillator Design: Linear, Nonlinear, Transient, and Noise Domains. Artech House. sid. 3. ISBN 978-1608070480. https://books.google.com/books?id=4Op56QdHFPUC&pg=PA3 
  3. ^ Carter, Bruce; Ron Mancini (2009). Op Amps for Everyone, 3rd Ed.. Newnes. sid. 342–343. ISBN 978-0080949482. https://books.google.com/books?id=nnCNsjpicJIC&pg=PA342 
  4. ^ Barkhausen, H. (1935) (på tyska). Lehrbuch der Elektronen-Röhren und ihrer technischen Anwendungen (Textbook of Electron Tubes and their Technical Applications). "3". Leipzig: S. Hirzel. OCLC 682467377 

Barkhausen-kriteriet

Dodaje.pl - Ogłoszenia lokalne