Koniferin | |
| |
Systematiskt namn | (2R,3S,4S,5R,6S)-2-(Hydroximetyl)-6-[4-[(E)-3-hydroiyprop-1-enyl]-2-metoxifenoxi]oxan-3,4,5-triol |
---|---|
Kemisk formel | C16H22O8-2H2O |
Molmassa | 342,35 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 531-29-3 |
Egenskaper | |
Smältpunkt | 186 °C |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Koniferin är en glykosid som finns i kambialsaften hos alla korsblommiga växter. Den bildar färglösa kristaller, som är lättlösliga i kokande vatten, men svårlösliga i alkohol. Vattenlösningen har en starkt bitter smak och antar en kraftigt blå färg vid tillsats av fenol löst i saltsyra. Med koncentrerad svavelsyra färgas koniferin starkt rött.
Koniferin avspaltar druvsocker vid kokning med utspädda syror. Vid inverkan av fermentet emulsin spaltas koniferin i druvsocker och koniferylalkohol.
Vid oxidation med kaliumdikromat och svavelsyra ombildas koniferin till glykovanillin och vanillin. Med reduktionsmedel ombildas det till eugenol.