Morian (av latin maurus, afrikansk, morisk; av grekiska μαύρος, svart). Uttrycket är känt i svenskan sedan 1500-talet.[1] På vikinga- och medeltiden användes uttrycket "blåman", morian eller mor.[2] De mörkhyade personer, "morianer", som mellan 1500- och 1700-talen var hovtjänare i Europa förhöjde furstarnas status och kallades Kammermohr i Tyskland. (Jmf. "Husneger")
"Moor" är antikt (romerskt-latinskt) språkbruk för att namnge befolkningen söder om den Iberiska halvön, det vill säga befolkningen i nordvästra Afrikas dåtida kungadömen. De var inte en homogen etnisk grupp, utan till betydande del befolkat av ''Amazigh'' precis som idag, och sedan järnåldern, alltså inte per definition araber utan ursprungligen afroasiatiska stammar från öknarna "väster om Nilen". "Moor" hade initialt konnotation till hudfärg. Så småningom expanderade konnotationen till religionen islam och sedermera även arab. I antikt klassiskt språk benämndes dock moorisk "mauri" – alltså från Mauretanien (det dåvarande). Se Morer
Det (grekisk/arabiska) begreppet Berber (liksom Maghreb) kan ur flera hänseenden betraktas som samtidens motsvarighet till "morian", "neger"; kolonisatörernas språkbruk, och inte den inhemska afrikanska befolkningens.