Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Bulgariya

Bulgariya
leydi, unitary state, jeetaare leydi
YemreEastern Europe, European Union, European Economic Area Taƴto
Golle imaaɗe13 Morso 1878 Taƴto
LesdinkeejumБългария Taƴto
Mutiɗa innde🇧🇬 Taƴto
IPA transcriptionbɐlˈɡarʲɪjə Taƴto
Named afterBulgars Taƴto
Ɗemngal ngal sarwiisiiji leydi fu njoni haaludeBulgarian Taƴto
Doondo leydiMila Rodino Taƴto
Taguculture of Bulgaria Taƴto
KunorgolUnity makes strength Taƴto
Jammoore leydiA discovery to share, Darganfyddiad i'w rannu Taƴto
DuungalYuroopu Taƴto
LesdiBulgariya Taƴto
LaamordeSofia Taƴto
Hiiri-weeti pelleUTC+02:00 Taƴto
Located in or next to body of waterBlack Sea Taƴto
AnnditirɗumBalkans Taƴto
Jonde kwa'odineto42°45′0″N 25°30′0″E Taƴto
Kwa'odineto lettugal43°32′30″N 28°36′33″E Taƴto
Soɓɓire44°13′12″N 22°40′12″E Taƴto
Horɗoore41°14′8″N 25°17′6″E Taƴto
Gorgal42°18′42″N 22°21′36″E Taƴto
TowendiMusala Taƴto
HoɓadeBlack Sea Taƴto
Laamu sarti celluɗoparliamentary republic Taƴto
Birrol parti politikkiPresident of Bulgaria Taƴto
Arɗiiɗo lesdiRumen Radev Taƴto
Office held by head of governmentPrime Minister of Bulgaria Taƴto
Hooreejo leydiRosen Zhelyazkov Taƴto
Has cabinetCouncil of Ministers of Bulgaria Taƴto
Laamu battaa enGovernment of Bulgaria Taƴto
Laamu depitee enNational Assembly of Bulgaria Taƴto
Central bankBulgarian National Bank Taƴto
CedeBulgarian lev Taƴto
Twinned administrative bodyToyoake Taƴto
Driving sideright Taƴto
Electrical plug typeEuroplug, Schuko Taƴto
ReplacesPeople's Republic of Bulgaria Taƴto
Ɗemngal ngal sarwisiji leydi fu njoni haaludeBulgarian Sign Language, Bulgarian, Turkish, Romani Taƴto
Laawol ngol laamu anndanihttp://www.government.bg/ Taƴto
HashtagBulgaria Taƴto
Golle gofernema.bg, .бг Taƴto
Deesewalflag of Bulgaria Taƴto
Coat of armsCoat of arms of Bulgaria Taƴto
Official symbolPanthera leo Taƴto
Joogarafiigeography of Bulgaria Taƴto
Has characteristicfree country Taƴto
Taarikihistory of Bulgaria Taƴto
Railway traffic sideright Taƴto
Open data portalBulgarien Data portal Taƴto
Ndesaeconomy of Bulgaria Taƴto
Annaji Aljeridemographics of Bulgaria Taƴto
Official observer status in organisationEuropean Space Agency Taƴto
Mobile country code284 Taƴto
Country calling code+359 Taƴto
Trunk prefix0 Taƴto
Emergency phone number112 Taƴto
GS1 country code380 Taƴto
Licence plate codeBG Taƴto
Maritime identification digits207 Taƴto
Unicode character🇧🇬 Taƴto
Category for honorary citizens of entityQ6609795 Taƴto
Category for maps or plansCategory:Maps of Bulgaria Taƴto
Map

Bulgariya, e ɗon laabi laamu ko leydi Bulgariya, ko leydi wonndi e Fuɗnaange-rewo Yuroopu. Bulgariya woni ko bannge hirnaange maayo ɓaleejo e fuɗnaange maayo Danube, leydi Bulgariya ina heddi ko leydi Giriis e Turki to fuɗnaange, Serbi e Maseduwaan worgo to bannge hirnaange, Rumaani to bannge worgo. Njaajeendi mayri ko 110 994 kiloomeetaje kaaree (42 855 kiloomeeteer kaaree), ndi woni leydi 16ɓiri ɓurndi mawnude e nder Yuroopu. Sofiya woni laamorde ngenndi ndii e wuro ɓurngo mawnude; gure mawɗe goɗɗe ina mbaɗi Burgas, Plovdiv, e Varna. [1]Ina jeyaa e renndooji gadani e nder leyɗeele Bulgariya hannde ɗee, pinal Karanovo (6 500 ko adii jibineede Iisaa). E teeminannde 6th haa 3th ko adii jibineede Iisaa, diiwaan oo wonnoo ko nokku hare hakkunde Tarasinaaɓe, Perse en, Selt en e Maseduwaan en ɓooyɓe ; deeƴre ari ko nde laamu Room heɓti diiwaan oo e hitaande 45. Caggal nde laamu Room feccii, njilluuji leƴƴi e nder diiwaan hee puɗɗii. Hedde teeminannde 6th, ko Slave en adanɓe koɗnoo e ɗeen terɗe. Bulgariya en, e gardagol Asparuh, njani e leyɗeele Bulgariya mawɗe ɓooyɗe, njani e Balkan en haa abada e darorɗe teeminannde 7th. Ɓe cosi Laamu Bulgariya gadano, ngu laamu Bizantiin jaɓi e nanondiral e hitaande 681 caggal iisa. Nde jiimi ko ɓuri heewde e Balkan en, nde jogii batte keewɗe e pine Slavic en e ƴellitde binndol Sirilik. Laamu Bulgariya gadano jooɗii haa fuɗɗoode teeminannde 11th, nde laamɗo Bizantiin biyeteeɗo Basil II heɓti ɗum, fusi ɗum. Muurtere Bulgariyayankoore nde heɓi nafoore e hitaande 1185, sosi Laamu Bulgariyae ɗiɗaɓo, ngu yettii ɗo tolnii e laamu Ivan Asen II (1218-1241). Caggal hareeji keewɗi tiiɗɗi e hareeji fedde nde, laamu nguu yani, e hitaande 1396 nguu yani e laamu Ottomaan en fotde teeminanɗe joy.

Konu Russi-Turki 1877-78 waɗii sosde dowla tataɓo e hannde oo, leydi Bulgariya, ndi bayyini jeytaare mum e laamu Ottomaan e hitaande 1908. Leƴƴi Bulgariya keewɗi heddii ko yaasi keeri leydi kesiri ndii, ɗum addani ɗum en ustude miijooji ɗi ngalaa jeytaare luure e hoɗdiiɓe mum e jokkondiral mum e Almaañ e nder hareeji winndereeji ɗiɗi ɗii kala. E hitaande 1946, Bulgariya naati e les njiimaandi Sowiyet en, wonti leydi sosiyaalist. Lannda kominist laamu nguu woppi laamu mum caggal nde 1989 waɗi wooteeji, o acci wooteeji lanndaaji keewɗi. Ndeen leydi Bulgariya wayliima wonti demokaraasi e faggudu luumo. Gila nde Bulgariya ƴetti doosgal demokaraasi e hitaande 1991, ko leydi parlemaa ngootiri, ndi diiwaanuuji 28 ngoni, tawi ina jogii darnde toownde e nder politik, e njuɓɓudi laamu, e faggudu.

Bulgariya ina jogii faggudu keewndu, faggudu mum luumo ina jeyaa e luumo ngootaagu Yuroopu, ko ɓuri heewde ko e sarwisaaji, rewi heen ko gollorɗe—haa teeŋti e mahngo masiŋaaji e njulaagu—e ndema. Leydi ndii ina wondi e caɗeele demokaraasi ; keewal yimɓe mum tolniima e miliyoŋaaji 9 e hitaande 1989, gila ndeen ustiima haa les miliyoŋaaji 6,4 e hitaande 2024. Bulgariya ina jeyaa e Dental Yuroopu, e nokku Schengen, e OTAN, e Diiso Yuroopu. Ko kañum kadi woni tergal sosngal OSCE, kañum ƴettii jooɗorde e nder Goomu Kisal Fedde Ngenndiije Dentuɗe laabi tati.

  1. https://www.novinite.com/articles/215928/Bulgaria%E2%80%99s+Council+of+Ministers+adopted+the+National+Operational+Plan+for+dealing+with+the+Pandemic

Previous Page Next Page






Болгариа AB Bulgaria ACE Булгарие ADY Bulgarye AF Bulgarien ALS ቡልጋሪያ AM Bulgaria AMI Bulgaria AN Pulgaraland ANG Buligaria ANN

Responsive image

Responsive image