Tekst üüb Öömrang |
República de Colombia Republiik faan Kolumbien | |||||
| |||||
Woolspröök: „Libertad y Orden“ spoonsk för „frei an bi a rä“ | |||||
Amtelk spriak | Spoonsk | ||||
Hoodstääd | Bogotá, D.C. | ||||
Stoot (skak) | Presidiaalrepubliik | ||||
Stoot baas an Regiarang baas | President Juan Manuel Santos | ||||
Grate | 1.138.748 km² | ||||
Iinwenern | 41.966.004 (Oktober 2006 efter fulkstäälang[1]) | ||||
Iinwenern per km² | 36,8 Iinw./km² | ||||
BIP nominal (2007)[2] | 171.607 Mio. US$ (plaats 41) | ||||
BIP per iinwener | 4089 US$ (plaats 94) | ||||
HDI | 0.807 (plaats 77) | ||||
Münt | Kolumbiaans Peso (COP) | ||||
Suwereniteet | faan Spoonien, 20. Jüüle 1810 ütjrepen, 7. August 1819 gudkäänd | ||||
Natsionaalhümne | Himno Nacional de la República de Colombia | ||||
Tidjsoon | UTC-5 Colombia tidj (COT) | ||||
Autokääntiaken | CO | ||||
TLD | .co | ||||
Tilefoonföörwool | +57 | ||||
Laag faan Kolumbien uun Süüd-Ameerikoo |
Kolumbien as en republiik uun't nuurden faan Süüd-Ameerikoo. Det lun leit bi a Pasiifik uun't uasten an bi't Kariibisk Sia uun't nuurden. Di nööm hää't efter Christoph Kolumbus. Naiberlunen san Panama, Weenesuela, Brasiilien, Peruu an Ekwadoor. At lun hää 48.258.494 lidj (2018)[3]. At hoodstääd faan't lun as Bogotá.