Amerikanska frihetskriget

Amerikanska frihetskriget
	; Medurs från övre vänster: Slaget vid Bunker Hill, Montgomerys död vid Québec, Slaget vid Cowpens, "Moonlight Battle"
Ägde rum	19 april 1775 – 3 september 1783 (8 år, 4 månader och 15 dagar)
Plats	Östra Nordamerika, Gibraltar, Balearerna, Centralamerika; Franska, holländska och engelska koloniala besittningar i Indiska subkontinenten och annorstädes;; Europeiska kustvatten, Karibiska havet, Atlanten och Indiska oceanen
Resultat	Allierad seger Parisavtalet; Storbritannien erkänner USA:s självständighet; Upplösning av första brittiska imperiet; Storbritannien bibehåller Kanada och Gibraltar;
Territoriella; ändringar	Storbritannien förlorar området öster om Mississippifloden och söder om Stora sjöarna & Saint Lawrencefloden till USA och Spanien Spanien erhåller Östra Florida, Västra Florida och Menorca; Storbritannien överlåter Tobago och Senegal till Frankrike; Holländska republiken överlåter Negapatnam till Storbritannien;
Stridande
USA ; Frankrike ; Spanien ; Holländska republiken; Oneida; Tuscarora; Republiken Vermont; Watauga Association; Catawba; Lenni Lenape	Storbritannien; Hessen-Kassel; Braunschweig-Lüneburg; Hessen-Hanau; Braunschweig-Wolfenbüttel; Ansbach-Bayreuth; Waldeck-Pyrmont; Anhalt-Zerbst; Irokeser; Cherokeser
Befälhavare och ledare
George Washington; Nathanael Greene ; Horatio Gates; Richard Montgomery; Daniel Morgan; Henry Knox; Ethan Allen; Francis Nash; Francis Marion; Benedict Arnold (bytte sida); Friedrich Wilhelm von Steuben; Marquis de La Fayette; Comte de Rochambeau; Comte de Grasse; Bailli de Suffren; Bernardo de Galvez; Luis de Córdova; Juan de Lángara	Lord North; Sir William Howe; Thomas Gage; Sir Henry Clinton ; Lord Cornwallis (tillfångatagen) ; Sir Guy Carleton; Allan Maclean; Alexander Stewart; James Agnew; James Grant; John Burgoyne (tillfångatagen) ; Benedict Arnold ; George Rodney ; Richard Howe; Wilhelm von Knyphausen ; Joseph Brant
Styrka
Som högst:; 35 000 kontinentala; 44 500 milis; 5 000 kontinentala sjömän (som högst 1779); 34 kontinentala skepp (som högst 1779); 53 skepp (aktiv tjänst vid något tillfälle under kriget); 10 000 fransmän (i Amerika); ~60 000 franska och spanska (i Europa)	Som högst:; 56 000 britter[källa behövs]; 78 Royal Navy-skepp ; 171 000 sjömän (176 brittiska sjömän); 30 000 tyskar; 50 000 lojalister; 13 000 infödda
Förluster
50 000± amerikanska döda och skadade	20 000± brittiska armén döda och skadade 19 740 sjömän döda; 42 000 sjömän deserterade; 7 554 tyska döda

Nordamerikanska frihetskriget^[11] (även känt som amerikanska frihetskriget^[12]) var det krig 1775–1783 genom vilket landet USA bildades och blev en självständig stat. Kriget började som ett krig mellan Kungariket Storbritannien och de tretton brittiska kolonierna i Nordamerika och utvecklades till ett globalt krig mellan flera europeiska stormakter.

^ [a b c] Greene, Jack P.; Pole., J.R. (2003) (på engelska). A Companion to the American Revolution. Wiley-Blackwell. sid. 328
^ Everett C., Dolman (2004) (på engelska). The Warrior State: How Military Organization Structures Politics. Macmillan. sid. 163
^ Montero^{[förtydliga]} s. 356
^ [a b c] Piers; Mackesy (1993) (på engelska). The War for America: 1775–1783 (nytryck). London: University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-8192-7. http://www.questia.com/library/book/the-war-for-america-1775-1783-by-piers-mackesy.jsp Högt ansedd undersökning av brittisk strategi och ledarskap.
^ Berry, A.J. (2006) (på engelska). A Time of Terror. sid. 252
^ Claude, Van Tyne (1902) (på engelska). The loyalists in the American Revolution. sid. 182–183
^ Greene, Jack P.; Pole, J.R. (1999) (på engelska). The Blackwell Encyclopedia of the American Revolution (nytryck). Malden, Massachusetts: Blackwell. sid. 393. ISBN 1-55786-547-7 Essäsamling fokuserad på politisk- och socialhistoria.
^ Boatner, Mark Mayo, III. (1966; nytryck 1974) (på engelska). Encyclopedia of the American Revolution. sid. 545. ISBN 0-8117-0578-1 Militära ämnen, refererar till många andrahandskällor.
^ Shy, John (1976) (på engelska). A People Numerous and Armed: Reflections on the Military Struggle for American Independence. New York: Oxford University Press. sid. 249–50. ISBN 0-19-502013-8 ; reviderad University of Michigan Press, 1990 (ISBN 0-472-06431-2). Essäsamling.
^ Chambers, John Whiteclay II (1999) (på engelska). The Oxford Companion to American Military History. Oxford University Press. sid. 849. ISBN 0-19-507198-0 Den lägre siffran av skadade.
^ ”nordamerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordamerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.
^ ”amerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/amerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.

[Greene328-1] [a b c] Greene, Jack P.; Pole., J.R. (2003) (på engelska). A Companion to the American Revolution. Wiley-Blackwell. sid. 328

[Dolman-2] Everett C., Dolman (2004) (på engelska). The Warrior State: How Military Organization Structures Politics. Macmillan. sid. 163

[3] Montero^{[förtydliga]} s. 356

[Mackesy6-4] [a b c] Piers; Mackesy (1993) (på engelska). The War for America: 1775–1783 (nytryck). London: University of Nebraska Press. ISBN 0-8032-8192-7. http://www.questia.com/library/book/the-war-for-america-1775-1783-by-piers-mackesy.jsp Högt ansedd undersökning av brittisk strategi och ledarskap.

[5] Berry, A.J. (2006) (på engelska). A Time of Terror. sid. 252

[6] Claude, Van Tyne (1902) (på engelska). The loyalists in the American Revolution. sid. 182–183

[7] Greene, Jack P.; Pole, J.R. (1999) (på engelska). The Blackwell Encyclopedia of the American Revolution (nytryck). Malden, Massachusetts: Blackwell. sid. 393. ISBN 1-55786-547-7 Essäsamling fokuserad på politisk- och socialhistoria.

[8] Boatner, Mark Mayo, III. (1966; nytryck 1974) (på engelska). Encyclopedia of the American Revolution. sid. 545. ISBN 0-8117-0578-1 Militära ämnen, refererar till många andrahandskällor.

[9] Shy, John (1976) (på engelska). A People Numerous and Armed: Reflections on the Military Struggle for American Independence. New York: Oxford University Press. sid. 249–50. ISBN 0-19-502013-8 ; reviderad University of Michigan Press, 1990 (ISBN 0-472-06431-2). Essäsamling.

[10] Chambers, John Whiteclay II (1999) (på engelska). The Oxford Companion to American Military History. Oxford University Press. sid. 849. ISBN 0-19-507198-0 Den lägre siffran av skadade.

[11] ”nordamerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordamerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.

[12] ”amerikanska frihetskriget - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/amerikanska-frihetskriget. Läst 19 april 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors. Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Amerikanska frihetskriget

Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.