Anarkosyndikalism

Anarkosyndikalism (från syndicalisme, franska för "fackförening") är en gren av anarkismen som fokuserar på den fackliga kampen.^[1] Anarkosyndikalister ser fackföreningen som det mest effektiva verktyget för att genomföra revolutionär social förändring för att ersätta kapitalismens och statens strukturer med ett nytt demokratiskt samhälle. Anarkosyndikalister vill avskaffa lönearbetet, då det ses som löneslaveri, samt alla former av vad de anser är statligt eller privat ägande av produktionsmedlen då detta är oförenligt med ett klasslöst samhälle. Vissa, men inte alla anarkosyndikalister strävar efter att avskaffa pengainstitutionen i sig. Ralph Chaplin anser att:

Anarkosyndikalismen är än idag en inflytelserik och aktiv anarkistisk inriktning ^{[enligt vem?]}, med många och förhållandevis aktiva organisationer som kallar sig anarkosyndikalister. Olika anarkosyndikalister skiljer sig åt i frågan om hur samhällets ekonomi ska struktureras men de flesta (som Buenaventura Durruti) menar dock att den kollektivistiska anarkismen är att föredra, medan andra ansluter sig till anarkokommunismen (såsom Lucy Parsons)^[3]