Augusto Pinochet | |
Pinochets officiella porträtt (1974).
| |
Chilensk diktator
| |
Tid i befattningen 17 december 1974–11 mars 1990 | |
Företrädare | Salvador Allende |
---|---|
Efterträdare | Patricio Aylwin |
Chilenska juntans president
| |
Tid i befattningen 11 september 1973–11 mars 1981 | |
Företrädare | Ämbete skapat |
Efterträdare | José Toribio Merino |
Chilenska arméns överbefälhavare
| |
Tid i befattningen 23 augusti 1973–11 mars 1998 | |
Företrädare | Carlos Prats |
Efterträdare | Ricardo Izurieta |
Född | Augusto José Ramón Pinochet Ugarte 25 november 1915 Valparaíso, Chile |
Död | 10 december 2006 (91 år) Santiago, Chile |
Nationalitet | Chilenare |
Alma mater | Chilenska krigsakademin |
Yrke | Militärofficer, politiker |
Religion | Romersk katolicism |
Maka | Lucía Hiriart (1943–hans död 2006) |
Barn | Inés Lucía Pinochet María Verónica Pinochet Jacqueline Marie Pinochet Augusto Osvaldo Pinochet Marco Antonio Pinochet |
Militärtjänst | |
I tjänst för | Chile |
Försvarsgren | Chilenska armén |
Tjänstetid | 1931–1998 |
Grad | Kaptensgeneral |
Enhet | "Chacabuco"-regementet "Maipo"-regementet "Carampangue"-regementet "Rancagua"-regementet 1. armédivisionen |
Befäl | "Esmeralda"-regementet 2. armédivisionen 6. armédivisionen Santiagos armégarnison Chilenska armén |
Slag/Krig | Militärkuppen i Chile 1973 |
Augusto José Ramón Pinochet Ugarte, mer känd som Augusto Pinochet, född 25 november 1915 i Valparaíso, Chile, död 10 december 2006 i Santiago, Chile, var en chilensk general, politiker och diktator. Han tog makten i Chile genom en militärkupp 1973 och var landets självutnämnde statschef mellan 1973 och 1990, först i egenskap av ledare för militärjuntan mellan september 1973 och juni 1974, sedan som Jefe Supremo de la Nación mellan juni och december 1974 och slutligen som republikens president från december 1974 till mars 1990. Han var arméchef 1973–1998 och därefter, som expresident, livstidssenator till 1999 då han förlorade sin diplomatiska immunitet. Pinochet utnämndes av president Salvador Allende till arméchef 1973, efter föregångaren Carlos Prats. Sedan Chiles parlament i augusti 1973 förklarat Allendes regim som olaglig och inrått de väpnade styrkorna att avsätta honom, lät Pinochet storma Monedapalatset och i samband med det begick Allende självmord. Pinochet upplöste därefter parlamentet och upprättade en styrande junta under sin ledning som behöll makten i landet till mars 1990. Han tog själv presidentposten i december 1974 och gav sitt styre konstitutionell grund genom en ny grundlag 1980 (som i modifierad form ännu gäller). I en andra folkomröstning 1988 misslyckades han vinna stöd för ännu en mandatperiod och avgick till förmån för den demokratiske samlingskandidaten Patricio Aylwin. Pinochet tvingades 1998 lämna posten som arméchef och tillbringade återstoden av sitt liv med att undvika att ställas inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna begångna under hans presidenttid.