Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Baspar
| Denna artikel ingår i en artikelserie |
| Genetik |
|---|
 |
| Nyckelämnen |
| Kromosom · DNA · RNA · Genom · Ärftlighet · Mutation · Nukleotid |
| Relaterade ämnen |
| Evolution · Populationsgenetik · Kvantitativ genetik · Molekylär genetik |
| Forskning och tillämpningar |
| Genetiker · DNA-sekvensering · Genteknik |
 Kategori |
Baspar är par av nukleotiderna adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T), som tillsammans bildar DNA.
Man säger att DNA är en dubbelsträngad molekyl, kallad dubbelhelix,[1] eftersom dess tydliga sekventiella struktur består av två ihopparade strängar av baspar. Basparen binder komplementärt till varandra genom att A på ena strängen föredrar att binda till T på andra. Likaså föredrar G att binda till C, något starkare i den meningen att det krävs mer energi för att bryta den bindningen.
Baspar används ofta som längdenhet för DNA, gärna förkortat bp. till exempel 100 bp, vilket betyder att en DNA-kedja består av 100 baspar. 1 000 baspar utgör ett kilobaspar (kb) och 1 000 000 baspar ett megabaspar (Mb).
I mån av behov från cellen skrivs en bit (en gen) DNA av, vilket även kallas transkription, och omvandlas i processen till mRNA. Strängen mRNA som bildats ifrån är komplementär mot det DNA (sense) som den kopierades ifrån och därmed också nästan identisk med den komplementära DNA strängen (antisense).
- ^ Wang, J. C. (1979-01-01). ”Helical repeat of DNA in solution” (på engelska). Proceedings of the National Academy of Sciences 76 (1): sid. 200–203. doi:. ISSN 0027-8424. PMID 284332. Arkiverad från originalet den 3 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180603144503/https://www.pnas.org/content/76/1/200. Läst 14 mars 2019.
Previous Page Next Page
