Carl Wilhelm Scheele

Carl Wilhelm Scheele
Carl Wilhelm Scheele på en medalj från Svenska Familj-Journalen, 1874. Tyvärr finns inga riktiga bevarade porträtt av Scheele. Denna bild utgår från de minnesbilder hans bekanta gjorde sig av honom efter hans död, och som senare tolkats av diverse olika konstnärer.[1]
Född	9 december (enl g.s.; 19 december enl. n.s.) 1742 Stralsund, Svenska Pommern
Död	21 maj 1786 (43 år) Köping[2], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Kemist[2], apotekare[2], farmakolog
Gift med	Sara Margarethe Pohl
Redigera Wikidata

Carl Wilhelm Scheele, född 9 december (enl g.s.; 19 december enl. n.s.) 1742 i Stralsund i Svenska Pommern, död 21 maj 1786 i Köping, var en svensk apotekare och en av det europeiska 1700-talets mest framstående kemister. Han föddes som svensk undersåte och som den sjunde i ordningen av elva syskon. Föräldrarna var köpmannen i Stralsund Joachim Christian Scheele, av gammal ansedd tysk släkt, och Margareta Eleonora Warnecross. Scheele är framför allt känd för sina många upptäckter av individuella substanser. Bland dem finns åtskilliga ämnen som efter hans död identifierats som grundämnen, till exempel syre och klor. Det man främst minns honom för idag är hans experiment med det man då kallade deflogisticerad luft, d.v.s. syre. Denna upptäckt var dock bara en i en lång rad av upptäckter av både organiska och oorganiska kemiska substanser. Upptäckten gjordes sannolikt några år före Joseph Priestleys upptäckt av samma ämne. Priestley publicerade dock upptäckten före Scheele. Bådas arbeten föregick Antoine Lavoisiers, i äldre litteratur nämnd som en av syrets upptäckare.