Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Cebuano | |
Sinugboanon | |
Talas i | Filippinerna |
---|---|
Region | Visayas och Mindanao |
Antal talare | över 20 miljoner |
Status | regionalt språk |
Språkfamilj | Austronesiskt |
Språkkoder | |
ISO 639‐2 | ceb |
ISO 639‐3 | ceb |
Cebuano (sebuano, sugbuanon, sugbuhanon[1] eller sinugboanon) är ett västaustronesiskt språk inom språkgruppen bisaya. 2007 talades det av cirka 21 miljoner människor.[1] Cebuano är även namnet på folket som har cebuano som modersmål, och det är den största folkgruppen på Filippinerna. Språket är huvudspråk i stora delar av centrala och södra Filippinerna och talas framför allt på öarna Cebu, Negros, Bohol och Leyte.[1] Dessutom är det huvudspråket på stora delar av Mindanao.
Språkets grammatik och huvuddelen av ordförrådet är austronesiskt, men spanskan har haft ett avsevärt inflytande och mängder med spanska ord har inkorporerats. Till exempel har språket en dubbel uppsättning räkneord – både spanska och austronesiska. Cebuano har en lång skrifttradition, tidigare baserad på en egen stavelseskrift men sedan Spaniens erövring av öarna på 1500-talet skriven med det latinska alfabetet.[1]
Som folkligt talspråk och umgängesspråk torde cebuano vara ohotat i sin region, men dess roll i mer officiella och litterära sammanhang är blygsam. Skolundervisning i grundskolan bedrivs på filipino och engelska även i områden där alla elever har cebuano som modersmål. Dagstidningar publiceras på cebuano, men ytterst få böcker[1].