Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Christian Eriksson
| Christian Eriksson | |
 Foto från 1904. | |
| Född | 30 juni 1858[1][2][3] Arvika församling[1][2][4], Sverige |
|---|---|
| Död | 6 november 1935[1][5][3] (77 år) Maria Magdalena församling[1][5], Sverige |
| Begravd | Arvika kyrkogård[6] kartor |
| Medborgare i | Sverige[7] |
| Sysselsättning | Skulptör[5] |
| Maka | Jeanne de Tramcourt (g. 1894–1911)[4] Ebba Dahlgren (g. 1913–)[8] |
| Barn | Kajsa Nerman (f. 1896) Matts Eriksson (f. 1905)[4] Liss Eriksson (f. 1919)[8] |
| Släktingar | Ola Eriksson (syskon) Elis Eriksson (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
- För andra personer med liknande namn, se Christian Ericsson.
Christian Eriksson [krɪɧan], född 30 juni 1858 på gården Haget i Taserud, Arvika landsförsamling, Värmland, död 6 november 1935 i Maria Magdalena församling, Stockholm[9], var en svensk skulptör.
Christian Eriksson var bror till möbelsnickaren Elis Eriksson, far till skulptören Liss Eriksson och farbror till konstnären Elis Eriksson. Han var gift 1894–1911 med Jeanne Tramcourt och hade med henne sonen bildhuggaren Matts Eriksson.
Christian Eriksson var i mitten av 1870-talet lärling hos en ornamentssnickare i Stockholm och studerade samtidigt vid Tekniska skolan. 1877-1883 arbetade han som möbelarkitekt och modellör vid en möbelfabrik i Hamburg och reste sen till Paris, där han var elev vid École nationale supérieure des arts décoratifs och École nationale supérieure des Beaux-Arts och arbetade i Alexandre Falguières ateljé. För att försörja sig hjälpte han andra konstnärer med modellering och marmorhuggning. År 1888 ställde han ut statyn Martyren på Parissalongen och fick medalj och stipendium för sitt debutverk. Det verkliga genombrottet kom dock året därpå med bronsvasen Tjusning, som idag finns på Nationalmuseum och 1890 vasen Blindbock, idag på Göteborgs konstmuseum. 1891 tillkom den stora gipsreliefen Linné, som 1894 utfördes i marmor för Nationalmuseum och uppställdes där.[10]
Christian Erikssons arbeten utmärks av friskhet, originalitet, samt ofta med inslag av humor. Han gjorde även förtjänstfulla konsthantverksföremål. Christian Eriksson har sin viloplats vid Mikaelikyrkan i Arvika.
Utbildning i Stockholm, Hamburg och Paris
- ^ [a b c d] Christian Eriksson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15427, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arvika västra landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13011/C I/10 (1857-1864), bildid: C0036494_00019, sida 15, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 16 maj 2019, ”Taserud, 30,2/7...35/40,Christian”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: eriksson-christian.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges folkräkning 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/F I/25 (1933-1938), bildid: 00015115_00091, sida 88, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 8 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/35 (1919-1920), bildid: 00014981_00087, sida 50, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”394,sep,1,1...Liss”.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
Previous Page Next Page
