Crafoordpriset inrättades 1980 av Holger Crafoord, som kommersialiserade den konstgjorda njuren och grundade företaget Gambro, samt maka Anna-Greta Crafoord, och priset utdelades första gången 1982. Crafoordpriset utdelas i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund.[1] Vetenskapsakademien ansvarar för att utse Crafoordpristagare. Priset ska belöna och främja grundforskning inom vetenskapliga discipliner som hamnar utanför Nobelprisets ämnen. Dessa områden innefattar astronomi, biovetenskap (framför allt ekologi), geovetenskap, matematik, och forskning om sjukdomen polyartrit (t.ex. ledgångsreumatism). Holger Crafoord led själv av polyartrit.
Priset utdelas årligen, och följer ett treårigt schema där år 1: prisutdelning i astronomi och matematik, år 2: geovetenskap, år 3: biovetenskap, varefter schemat upprepas. Pris i polyartritforskning delas enbart ut då det har konstaterats att sådana vetenskapliga framsteg gjorts, att en prisutdelning anses motiverat. Detta har hittills hänt sex gånger, 2000, 2004, 2009, 2013, 2017 och 2021 och fem av dessa gånger lades denna prisutdelning som år 4 i schemat. Priset utdelas i april eller maj i Stockholm eller Lund. Prisutdelare är kung Carl XVI Gustaf.
Prissumman ligger för närvarande på 6 000 000 kronor.[2]