Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Demarkationsproblemet

Demarkationsproblemet i vetenskapsteorin handlar om hur och var man ska dra gränsen för vad som är vetenskap.[1] Gränsen kan dras mellan vetenskap och icke-vetenskap, mellan vetenskap och pseudovetenskap, mellan vetenskap och metafysik eller mellan vetenskap och religion/vidskepelse.[2]

Problemet har diskuterats av vetenskapsfilosofer i över ett århundrade, men är fortfarande inte löst. Även om man är mer eller mindre överens om grunden för vetenskaplig metod,[3] återstår vissa delproblem och debatten kring gränsdragningarna fortsätter.[4]

Det mest kända kriteriet för vetenskap framfördes av Karl Popper och säger att en vetenskaplig teori måste vara falsifierbar, det vill säga att den måste vara sårbar. Den måste kunna alstra testbara förutsägelser, som om de befinnes falska sägs falsifiera teorin.

Detta kriterium kallas ofta naiv falsifikationism och har senare kritiserats av filosofer som Duhem, Hempel och Quine.

  1. ^ Michael Shermer (2001). The borderlands of science: where sense meets nonsense (illustrated). Oxford University Press US. sid. 10–30,54,216,244–245. ISBN 9780195143263. http://books.google.com/books?id=KCanmmIb8QUC&lpg=PA14&vq=boundary%20problem&dq=Boundary%20problem%20pholosophy%20science&pg=PA14#v=snippet&q=boundary%20problem&f=false 
  2. ^ David B. Resnik; A pragmatic approach to the demarcation problem, Studies In History and Philosophy of Science Part A, Volume 31, Issue 2, juni 2000, sidor 249-267
  3. ^ Gauch, Hugh G., Jr.; Scientific Method in Practice (2003) 3-7.
  4. ^ Cover, J.A., Curd, Martin (Eds); Philosophy of Science: The Central Issues, 1-821998).

Previous Page Next Page