Diskussion:Televerket

Finns det historiska belägg för de påståenden som framförs i avsnittet eller är det egna slutsatser?

Ex:

De olika bolagen och föreningarna konkurrerade med varandra, vilket ledde till sänkta anslutnings- och samtalsavgifter, vilket i sin tur ledde till att abonnenterna blev fler. I Stockholm ledde konkurrensen mellan Stockholms Bell Telefonaktiebolag och SAT, Stockholms Allmänna Telefon AB

och:

Detta tyckte förstås inte Telegrafverket om och verket försökte hejda telefonsystemets utveckling men det lyckades inte.

Är den här kommentaren om "-fv-" i Telegrafverket och stavningsreformen 1906 menad som ett skämt? Säkert, men frågan är om det passar in en sådan här artikel? --Andhanq 28 september 2006 kl. 20.51 (CEST)[svara]

Jag tog bort följande från själva sidan, det hör hemma här på diskussionen: 'här borde man skriva något om AXE... Telemuseum... Datapak... Datel... TeleGuide... antalet anställda... lokaler och etableringar i Slottsbacken, Kungstornen, Regeringsgatan, Farsta, Mobitel i Nacka Strand...(Mobitel i Nacka Strand var rätt obetydligt, om man jämför Televerket Radio i Haninge)

Telias vd:ar hör väl egentligen knappast hemma i artikel "Televerket". --Andhanq 31 januari 2007 kl. 16.34 (CET)[svara]

Har ändrat i bildtexterna. Den första bakelittelefonen är visserligen formgiven (av den norske konstnären Jean Heiberg) 1931 men sattes inte i produktion för Telegrafverkets räkning (av L M Ericsson och Telegrafverkets verkstad) förrän 1933. Typen (BC 330) kallas därför modell 1933. Bilden är mindre lyckad och borde bytas ut, därför att luren inte hör till den modellen utan är L M Ericssons lur modell 1947, som aldrig har förekommit på Telgrafverkets apparater utan i Sverige enbart på Ericssons apparater för privata telefonanläggningar, och i övrigt på exporterade apparater. Den hörde till samma telefonmodell som den nyare bakelitapparaten på bilden bredvid. Denna nyare apparat, med mindre skarpa kanter, infördes av Telegrafverket 1950 under typbeteckningen BC 560 (tillverkades också av både L M Ericsson och Telegrafverkets verkstad), men försågs med en ny lur (som aldrig förekom på annat än på apparater för Telegrafverkets nät). Denna nya lur förefaller i stort sett ha varit ett plagiat av den amerikanska modell 300, formgiven av Henry Dreyfuss 1937. Spiralsladd, först i tyg, senare i plast, infördes dock inte förrän under senare delen av 1950-talet. Tillverkningen pågick längre än till 1962, eftersom Dialog inte var standardapparat de första åren. Den senare var visserligen färdigdesignad 1962 (av arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow), men infördes inte av Televerket förrän två-tre år senare. Wikimiki 15 maj 2009 00.51 (CEST)

Min bildserie om Televerkets standardtelefoner skulle inte vara en vetenskaplig avhandling utan just bara en illustration. Om du har bättre bilder med "rätt" lur och "rätt" sladd är du välkommen att lägga in dem i artikeln. Hälsningar --Holger.Ellgaard 25 januari 2010 kl. 17.40 (CET)[svara]