Doris Lessing | |
Doris Lessing på litteraturmässan i Köln 2006. | |
Pseudonym | Jane Somers[1] |
---|---|
Född | 22 oktober 1919 Kermanshah, Persien (Iran) |
Död | 17 november 2013 (94 år) London, Storbritannien |
Yrke | Roman- och novellförfattare |
Nationalitet | Brittisk |
Språk | engelska[2] |
Verksam | 1950–2013 |
Genrer | Modernism, science fiction |
Debutverk | Roman Gräset sjunger Novellsamling This Was the Old Chief's Country Facklitteratur Going Home (reportage) Diktsamling Fourteen Poems Teaterpjäs Each His Own Wilderness |
Partner | Clancy Sigal |
Släktingar | Simon Lessing[3] |
Influenser | Idries Shah, Olive Schreiner, Simone de Beauvoir, Sartre, Dostojevskij, systrarna Brontë, Christina Stead, D.H. Lawrence, Stendhal, Virginia Woolf, Michail Bulgakov, Olaf Stapledon |
Influerade | Alexandra Fuller, Elaine Showalter, Octavia Butler, Rachel Blau DuPlessis, Erica Jong, Toni Morrison, Joanna Russ, Marge Piercy, Joyce Carol Oates, Margaret Atwood |
Webbplats | http://www.dorislessing.org |
Doris May Lessing, född Tayler den 22 oktober 1919 i Kermanshah i Iran, död 17 november 2013[4] i London, var en brittisk författare, ansedd som en av 1900-talets främsta. År 2007 belönades hon med Nobelpriset i litteratur med motiveringen "den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning".[5] Hon var den äldsta person som belönats med Nobelpriset i litteratur.[6] Lessing avstod, på inrådan av sin läkare, från att resa till Stockholm för att hämta priset.
Lessing växte upp i Sydrhodesia, nuvarande Zimbabwe.[1] Hon lämnade Afrika 1949 och bosatte sig i Storbritannien, där hon 1950 gav ut sin första roman, The Grass is Singing.[1] Flera av Lessings tidiga verk utspelar sig i Afrika. Sedan 1960-talet var hon inspirerad av sufismen, islams mystik, samt författare som Idries Shah, Olaf Stapledon, Rabia al-Adawiyya, och Jalal al-din Rumi.