ECT

ECT, engelska electroconvulsive therapy, elektrokonvulsiv behandling, elektrokonvulsiv terapi, även benämnd elbehandling,^[1] är en psykiatrisk behandlingsform,^[2] vid vilken epileptisk aktivitet i hjärnan framkallas genom elektrisk stimulering. ECT används framförallt vid djupa depressioner, i synnerhet hämningsdepressioner, depressioner med psykotiska symptom eller då självmordsrisken bedöms som stor. ECT används även vid det som kallas behandlingsresistent depression, det vill säga där annan behandling inte lyckats häva depressionen.

Utöver depressionsbehandling är ECT rekommenderat som akut behandling för svår postpartumpsykos^[3] och katatoni. Det betyder att ECT inom psykiatrisk vård fungerar som ett behandlingsalternativ vid allvarliga och ibland livshotande sjukdomstillstånd.^[4] Kritiker, som ibland benämns antipsykiatriska, har kritiserat ECT utifrån olika infallsvinklar.

Dagens ECT har sitt ursprung i de behandlingar som företogs av de två italienska neurologerna Ugo Cerletti och Lucio Bini år 1938.^[5]