Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Edmund Burke
| Edmund Burke | |
 Edmund Burke porträtterad c:a 1767–1769 av Joshua Reynolds. | |
| Född | 12 januari 1729 Dublin, Kungariket Irland |
|---|---|
| Död | 9 juli 1797 (68 år) Beaconsfield, Buckinghamshire, Kungariket Storbritannien |
| Yrke/uppdrag | Författare, politiker, jurist, journalist, filosof |
| Känd för | Att vara konservatismens grundare |
| Noterbara verk | Reflektioner om franska revolutionen Filosofisk undersökning av ursprunget till våra begrepp om det sublima och det sköna |
| Influerad av | Aristoteles · Cicero · Augustinus · Grotius · Milton · Montesquieu · Hume |
| Influerade | Smith · Kant · More · Maistre · Godwin · Gentz · Wordsworth · Canning · Coleridge · Hazlitt · Calhoun · Macaulay · Newman · Cobden · Disraeli · Tocqueville · Gladstone · Taine · Acton · Babbitt · Belloc · Chesterton · Hayek · Kirk · Buckley · Sowell · Mansfield · Scruton |
| Politisk rörelse | Konservatism · Liberalism |
Edmund Burke, född 12 januari 1729 i Dublin på Irland, död 9 juli 1797 i Beaconsfield i Storbritannien, var en angloirländsk statsman, filosof och politisk teoretiker. Han betraktas av många som konservatismens grundare och förste lärofader. I vissa frågor var han emellertid liberal, förespråkande frihandel mellan nationer, religionsfrihet för katoliker samt befrielse från brittisk imperialism i såväl Bengalen (dagens Indien) som de amerikanska kolonierna. Han var verksam inom Whigs, det liberal-aristokratiska motståndarpartiet till det konservativ-rojalistiska Tories, men han tillhörde dess högerflygel. Av den anledningen kom han under 1800-talet att hyllas av både konservativa och liberaler.[1] Senare på 1900-talet blev han allmänt ansedd som den filosofiske grundaren av modern konservatism.[2][3]
Burke förespråkade dygder och gott uppförande i samhället samt betonade religiösa samhällsinstitutioners betydelse för moralens stabilitet och statens bästa.[4] Dessa betraktelsesätt uttrycktes i A Vindication of Natural Society (1756). I sitt mästerverk Reflektioner om franska revolutionen (1790) hävdade han att revolutionen förstörde det goda samhällets struktur och han fördömde den förföljelse av katolska kyrkan som den resulterade i.
- ^ Dennis O'Keeffe; John Meadowcroft (2009). Edmund Burke. Continuum. sid. 93. ISBN 978-0826429780. https://books.google.com/books?id=YVO9QuYUGwwC&pg=PA93
- ^ Andrew Heywood, Political Ideologies: An Introduction. Third Edition. (Palgrave Macmillan, 2003), s. 74.
- ^ F. P. Lock, Edmund Burke. Volume II: 1784–1797 (Clarendon Press, 2006), s. 585.
- ^ Richard Bourke, Empire and Revolution: The Political Life of Edmund Burke (Princeton University Press, 2015), pp. 220–21, passim.
Previous Page Next Page
