Elektroencefalografi (EEG) är en metod för att registrera hjärnbarkens spontana elektriska aktivitet med hjälp av elektroder som placeras på skalpen[1]. Elektroderna är placerade i ett rutmönster som täcker skalpen enligt ett internationellt system, det så kallade 10-20-systemet, med referenspunkter i näsroten och nackbenets förgreningspunkt. Den grafiska representationen av undersökningsresultatet är ett elektroencefalogram.
Idag görs signalbearbetningen digitalt, vilket ger möjlighet att använda brusreduktion, byte av referenser, fouriertransformering[2] och andra hjälpmedel. Granskningen måste dock ske manuellt. I det svenska sjukvårdssystemet utför en biomedicinsk analytiker EEG-undersökningen. Undersökningen tolkas sedan av specialistläkare i klinisk neurofysiologi.