Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Epstein-Barr-virus
| Epstein-Barr-virus | |
 Två Epstein-Barr-virus som visas i ett elektronmikroskop | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Virus |
| Rike | Duplodnaviria, Heunggongvirae |
| Stam | Peploviricota |
| Klass | Herviviricetes |
| Ordning | Herpesvirales |
| Familj | Herpesviridae |
| Underfamilj | Gammaherpesvirinae |
| Släkte | Lymfokryptovirus |
| Art | Epstein-Barr-virus Humant gammaherpesvirus 4 |
| Vetenskapligt namn | |
| § Humant gammaherpesvirus 4 | |
| Auktor | Yvonne Barr och Michael Anthony Epstein |
Epstein-Barr-virus (EBV) eller humant herpesvirus 4 (HHV-4) är ett av åtta virus i familjen herpesvirus som orsakar sjukdom hos människa.[1] EBV infekterar främst B-celler och epitelceller[2] och är ett av de mest spridda virusen bland människor. Uppskattningsvis beräknas 95% av alla människor vara bärare av viruset i latent fas, i regel utan att det ger upphov till sjukdom.
I likhet med andra herpesvirus har EBV en bifasisk livscykel, med en fas där de förökar sig och en latent fas.[3] Den latenta fasen kan uppdelas i ytterligare tre olika faser där viruset överlever i värdens celler utan att föröka sig, medan den produktiva fasen innebär virusproduktion och möjlighet till spridning av viruset till nya individer. Merparten av alla EBV-infektioner förblir ofarliga, men i sällsynta fall kan viruset orsaka allvarligare sjukdom, som olika former av cancer.[4]
Viruset smittar framförallt när saliv överförs mellan människor, exempelvis genom kyssar. En liten andel av nysmittade individer utvecklar körtelfeber, vilket i folkmun kallas för kyssjuka. Vanligast är dock att smittas med EBV redan som barn, vilket sällan leder till svåra symtom eller ens sjukdom.
- ^ Li, Z; Zhang, X; Dong, L; Pang, J; Xu, M; Zhong, Q (2020). ”CryoEM structure of the tegumented capsid of Epstein-Barr virus”. Cell Research 30 (10): sid. 873–884. doi:. http://www.nature.com/articles/s41422-020-0363-0.
- ^ Blanco, R; Aguayo, F (2020). ”Role of BamHI-A Rightward Frame 1 in Epstein–Barr Virus-Associated Epithelial Malignancies”. Biology 9 (12): sid. 461. doi:. https://www.mdpi.com/2079-7737/9/12/461.
- ^ Amon, W; Farrell, P J (2005). ”Reactivation of Epstein-Barr virus from latency”. Reviews in Medical Virology 15: sid. 149–156. doi:. http://doi.wiley.com/10.1002/rmv.456.
- ^ Macsween, K F; Crawford, D H (2003). ”Epstein-Barr virus—recent advances”. The Lancet Infectious Diseases 3 (3): sid. 131–140. doi:. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1473309903005437.
Previous Page Next Page
