Erik Plogpenning

Erik Plogpenning
Kalkmålning av kung Erik från omkring 1300 i Sankt Bendts Kirke i Ringsted
Kung av Danmark
Regeringstid	28 mars 1241–9 eller 10 augusti 1250
Kröning	30 maj 1232[a]
Företrädare	Valdemar Sejr
Efterträdare	Abel
Gemål	Jutta av Sachsen
Barn	Sofia Jutta Agnes Ingeborg
Ätt	Ylvingaätten
Far	Valdemar Sejr
Mor	Berengaria av Portugal
Född	1216
Död	9 eller 10 augusti 1250 Slienfjorden nära slottet Gottorp
Begravd	Först Schleswigs domkyrka, 1258 överförd till Sankt Bendts Kirke
Heraldiskt vapen

Erik IV Plogpenning, född 1216, död 9 eller 10 augusti 1250 (mördad), kung av Danmark från 1241. Son till Valdemar Sejr av Danmark. Bror till Abel och Kristofer I. Gift 9 oktober 1239 med Jutta av Sachsen.

Erik hyllades vid den äldre halvbrodern Valdemars död som kung 1232 och började sin regering 1241. Under hela sin regering låg Erik nästan oavbrutet i strid med sin yngre bror hertig Abel av Slesvig. Sitt namn skall han ha fått av en av honom pålagd plogskatt. 1250 tillfångatogs han av Abel och mördades på Slien av dennes män. Erik begravdes först i dominikanerklostrets kyrka i Slesvig, sedan i domkyrkan tills stoftet 1258 överfördes till Sankt Bendts Kirke i Ringsted, de danska kungarnas begravningskyrka. Omständigheterna runt hans död gav honom helgonrykte, och trots att han aldrig kanoniserades hyllades han som helgon.^[1]

Barn:

1. Sofia, Sveriges drottning genom sitt äktenskap med kung Valdemar Birgersson
2. Jutta
3. Agnes
4. Ingeborg, Norges drottning genom sitt äktenskap med kung Magnus Lagaböter

Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades