Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2019-02) Motivering: Många förutsägelser om valet, vilka har besannats? Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Val till Europaparlamentet | |||||||
Val till Europaparlamentet | |||||||
| |||||||
Område | Europeiska unionen | ||||||
Antal mandat | 751 | ||||||
Valdagar | 22–25 maj 2014 | ||||||
Valmanskår | Ca 400 miljoner | ||||||
Valdeltagande | 42,61 % | ||||||
Valsystem | Proportionellt valsystem | ||||||
Valmetod | Varierande | ||||||
Spärr | Max 5 % på nationell nivå | ||||||
Valresultat efter partigrupp | |||||||
EPP 221 S&D 191 ECR 70 ALDE 67 GUE/NGL 52 G/EFA 50 EFDD 48 NI 52 |
|||||||
|
Europaparlamentsvalet 2014 (EP-valet 2014) ägde rum den 22–25 maj 2014 inom Europeiska unionen och var det åttonde allmänna och direkta valet till Europaparlamentet med syfte att välja ledamöter till Europaparlamentet, en av unionens två lagstiftande institutioner, för mandatperioden 2014–2019.[1][2]
I likhet med tidigare val sjönk valdeltagandet jämfört med föregående val, dock endast marginellt.[3][4][5] Högerpopulistiska och EU-skeptiska partier gick kraftigt framåt i flera medlemsstater, däribland Frankrike, Storbritannien och Danmark. Trots att kristdemokratiska Europeiska folkpartiet (EPP) förlorade det största antalet mandat förblev partiet större än Europeiska socialdemokratiska partiet.
Som en följd av Lissabonfördraget var valet det första som hade en formell direkt inverkan på det efterföljande valet av kommissionsordförande. Flera europeiska partier nominerade kandidater till att bli kommissionsordförande inför valet. Mot bakgrund av valutgången nominerade Europeiska rådet EPP:s kandidat Jean-Claude Juncker till ny kommissionsordförande. Han valdes av det nyvalda parlamentet den 15 juli 2014 och ledde kommissionen Juncker fram till den 1 november 2014.[6]