Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Europium

Europium
Nummer
63
Tecken
Eu
Grupp
N/A
Period
6
Block
f

Eu

Am
SamariumEuropiumGadolinium
[Xe] 4f7 6s2
63Eu



Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa151,964 u
UtseendeSilvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet5 244 kg/m³ (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 099 K (826 °C)
Kokpunkt1 800 K (1 527 °C)
Molvolym28,97 × 10-6 /mol
Smältvärme9,21 kJ/mol
Ångbildningsvärme143,5 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie185 (231) pm
JonisationspotentialFörsta: 547,1 kJ/mol
Andra: 1 085 kJ/mol
Tredje: 2 404 kJ/mol
Fjärde: 4 120 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Xe] 4f7 6s2
e per skal2, 8, 18, 25, 8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd3, 2 (svag bas)
Elektronegativitet1,2 (Paulingskalan)
Diverse
Elektrisk konduktivitet1,12·106 A/(V × m)
Mohs hårdhetingen uppgift
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Europiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
149Eu {syn.} 93,1 dagar ε 0,692 149Sm
150Eu {syn.} 36,9 år ε 2,261 150Sm
151Eu 47,8 %
Stabil
152Eu {syn.} 13,516 år ε
β-
1,874
1,819
152Sm
152Gd
153Eu 52,2 %
Stabil
154Eu {syn.} 8,593 år β- 1,969 154Gd
155Eu {syn.} 4,7611 år β- 0,252 155Gd
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Europium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

I ren form är europium en tungmetall med silveraktig färg och en hårdhet som liknar bly.[1]

Europium förekommer i naturen tillsammans med samarium.[2] Europium(III)oxid, Eu2O3, är blekt rosafärgad, och även europiumsalterna är rosafärgade. Många europiumföreningar uppvisar fluorescens.

Europium är ett sällsynt grundämne med begränsad användning. En av användningarna är i kärntekniska sammanhang, tack vare ämnets goda förmåga att absorbera neutroner.[1] Andra tillämpningar bygger på europiums fluorescerande effekt.

Europium renframställdes i oxidform 1901 av den franske kemisten Eugène-Anatole Demarçay, som också namngav ämnet.[2] Dess namn kommer från världsdelen Europa. 1890 hade Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran upptäckt grundämnet, men framställde det aldrig i ren form.[1]

  1. ^ [a b c] Grundämnet europium (Eu) Arkiverad 9 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine., Grundämnen.nu, läst 2016-10-07
  2. ^ [a b] Europium i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)

Previous Page Next Page






Europium AF ኢዩሮፒየም AM यूरोपियम ANP يوروبيوم Arabic ؤروپيوم ARY يوروبيوم ARZ Europiu AST Evropium AZ Европий BA Éuropium BAN

Responsive image

Responsive image