Ferdinand Boberg

Ferdinand Boberg
Född	11 april 1860[1][2][3] Kristine församling, Falun, Dalarna
Död	7 maj 1946[1][2][3] (86 år) Kungsholms församling, Stockholm
Begravd	Norra begravningsplatsen[4][5][6] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Tekniska högskolan, 1882[7] Kungliga Akademien för de fria konsterna, 1884[7]
Sysselsättning	Arkitekt[1], bildkonstnär[8], fackboksförfattare, grafiker[8]
Noterbara verk	Katarinastationen, LO-borgen, Thielska galleriet[9], Rosenbad[9], NK[9], Sveriges paviljong på världsutställningen i Saint Louis 1904[9], Centralposthuset[9], Gävle brandstation[9] och Värtagasverket
Maka	Anna Boberg (g. 1888–)[10]
Redigera Wikidata

Gustaf Ferdinand Boberg, född 11 april 1860 i Falun, död 7 maj 1946 i Stockholm, var en arkitekt och formgivare och räknas som en av Sveriges främsta arkitekter. Boberg var även en duktig grafiker och tecknare och efterlämnade över 8 000 arbeten.^[11]

Boberg genomgick, efter studier vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Konstakademiens arkitekturskola 1882–84 och erhöll vid avgåendet den kungliga medaljen. Efter en studieresa 1885–86 till Italien och Frankrike började han arbeta som arkitekt i Stockholm. År 1897 blev han ledamot av Konstakademien. Boberg gifte sig 1888 med Anna Scholander, som kom att arbeta som konstnär.^[12] Paret Boberg blev flitiga resenärer, och genomförde mer än 100 utlandsresor, de flesta tillsammans.^[13]

Hans arkitektur var banbrytande under tiden efter 1890 men redan 1915 var hans arkitektkarriär över och han ägnade sig därefter att resa runt i Sverige med sin fru Anna och tecknade kulturmiljöer som hotade försvinna.