Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är samlingsnamn för olika undersökningar på mänskliga foster som utförs när de befinner sig i moderns livmoder. Olika undersökningar används under olika delar av graviditeten och för olika frågeställningar.

Vanligt använda metoder är analyser av ultraljudsundersökning av livmodern och fostervattensprov. Rutinkontrollen med ultraljud företas I Sverige kring vecka 18 för att beräkna tidpunkten för förlossningen eller att konstatera om ett foster vissa har allvarliga skador eller riskerar att utveckla svår sjukdom.^[1] Vissa sjukdomar hos fostret kan behandlas redan innan barnet är fött.^{[källa behövs]} Även moderkakans läge i livmodern undersöks för att upptäcka det för modern och barnet livshotande tillståndet placenta praevia, då moderkakan växer över inre modermunnen och hindrar fostrets passage ut genom förlossningskanalen. I debatten om fosterdiagnostiken har vissa farhågor framförts om den etiska problematiken och om effekterna på sikt;^[2] jämförelser har ibland gjorts med den kontroversiella tvångssteriliseringen.^[3]

KUB-test (eller kombinerat ultraljud och biokemiskt prov) används för att bedöma sannolikheten för bland annat Downs syndrom^[4]. Ett antal nyare metoder för att bedöma både Downs syndrom och andra trisomier finns.^[5] Vilka som erbjuds att göra undersökningen är olika inom olika regioner och landsting^[6].