Frederik Stang | |
Född | 4 mars 1808[1][2][3] Stokke kommun, Norge |
---|---|
Död | 8 juni 1884[1][4][3] (76 år) Bærums kommun, Norge |
Begravd | Vår Frelsers gravlund[3] |
Medborgare i | Norge |
Utbildad vid | Bergen katedralskole |
Sysselsättning | Politiker[1], advokat |
Befattning | |
Regjeringsadvokat (1837–1839) Suppleant till Stortinget Stortingets mandatperiod 1845–1847, Kristiania och Lillehammer (1845–1847)[5] Norges inrikesminister (1846–1848)[6] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1848–1849)[6] Norges inrikesminister (1849–1854)[6] Medlem av statsrådsavdelningen i Stockholm (1854–1855)[6] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1859–1861, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1859–1861)[1][7] Førstestatsråd (1861–1873)[8] Borgmästare i Oslo (1861–1861)[9] Norges revisionsminister (1861–1868)[6] Norges inrikesminister (1868–1869)[6] Norges revisionsminister (1869–1873)[6] Norges statsminister Regeringen Frederik Stang (1873–1880)[1] | |
Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
Barn | Emil Stang (f. 1834) |
Föräldrar | Lauritz Stang |
Utmärkelser | |
Storkors av Sankt Olavs orden (1853) Storkors av Dannebrogorden Kungliga Serafimerorden Borgerdådsmedaljen | |
Redigera Wikidata |
Frederik Stang, född den 4 mars 1808 i Stokke nära Tønsberg, död den 8 juni 1884 på Helgerud, Akershus amt, var en norsk rättslärd och statsman.
Stang var sonson till Thomas Stang och far till Emil Stang den äldre.