Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2022-06) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Gallsten | |
Latin: cholelithiasis, calculus felleus | |
Gallstenar | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | K80 |
ICD-9 | 574 |
OMIM | 600803 |
DiseasesDB | 2533 |
Medlineplus | 000273 |
eMedicine | emerg/97 |
Gallsten eller gallstenssjukdom är när det bildas konkrement i gallan som kan bestå av kolesterol, kalk och bilirubin. Stenen består alltid i mitten av bilirubin. 30 procent av kvinnor och 20 procent av män i 40-årsåldern har gallsten. De flesta är dock helt symptomfria. Övervikt, höga blodfetter och diabetes ökar risken för att få gallsten.
Akut symptomgivande gallsten kallas gallstensanfall och upplevs i form av mycket kraftig kolikartad smärta, ofta under höger revbensbåge. Diagnos ställs oftast genom ultraljudsundersökning av gallblåsa och gallvägar, vilket kan kompletteras med ett blodprov för att se hur levern fungerar och en ERCP-undersökning.[1] Vid symptomgivande gallstensdiagnos skrivs oftast smärtstillande ut (diklofenakpreparat) för att lindra smärtan. Vid återkommande besvär, eller andra besvär orsakade av gallsten, såsom akut kolecystit, blir oftast operation, kolecystektomi, aktuell. Operationen innebär att man tar bort gallblåsan. Den kan i dag oftast utföras med titthålskirurgi, och efter en sådan operation är patienten ofta hemma igen dagen efter.[2] En tid därefter bör man undvika fetthaltig kost som friterad mat, bacon och ägg. Grönsaker är att föredra framför kolhydratrik kost.
Ibland kan också gallstenar leta sig ut i gallgångarna och täppa till, vilket förhindrar galla att flöda ut i tolvfingertarmen. Detta kan medföra gulsot (bland annat hud och ögonvitor färgas gula) och tilltäppningen utgör ett akut tillstånd. Operation, eller ERCP, blir då aktuellt.
Ett gammalt namn för gallsten är stenpassion, som också är en beteckning för njursten. Förr kunde sådana sjukdomar inte opereras eller botas och kunde anges som dödsorsak i gammal folkbokföring.
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet SBU2017