Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image

Gisslankrisen i Iran

Gisslankrisen i Iran var en diplomatisk kris mellan Iran och USA där 52 amerikanska diplomater hölls som gisslan i 444 dagar mellan den 4 november 1979 och den 20 januari 1981, efter att en grupp islamistiska studenter hade tagit över USA:s ambassad i Teheran i sitt stöd för den iranska revolutionen.[1]

Krisen har beskrivits som en förveckling av "hämndbegär och gemensamt oförstånd".[2] I Iran sågs händelsen av islamister och vänsterextremister som ett slag mot USA:s inflytande i Iran och mot USA:s långvariga stöd för den nyligen störtade shah Mohammad Reza Pahlavi samt som en aktion riktad mot USA:s försök att motarbeta den iranska revolutionen.[3] I USA sågs gisslantagandet som ett brott mot den internationella rätten som ger diplomatisk immunitet och diplomatiska beskickningar suveränitet i värdlandets område.[4]

Efter att förhandlingarna brutit samman gjorde amerikansk militär ett misslyckat försök att befria gisslan i Operation Eagle Claw den 24 april 1980, vilken resulterade i att en helikopter RH-53D och två C-130 transportplan havererade och åtta amerikanska militärer och en civil iranier dog. Krisen slutade då Alger-avtalet slöts i Algeriet den 19 januari 1981. Gisslan släpptes formellt fritt dagen därpå, bara några minuter efter att Ronald Reagan tillträdde som USA:s president.

"Deportera alla iranier". Protester i Washington, DC, 1979.

I USA ansågs många politiska analytiker att krisen var huvudorsaken till att Jimmy Carter förlorade presidentvalet i USA 1980,[5] och beskrev det som en "väsentlig episod" i de amerikansk-iranska relationerna.[6] I Iran stärkte krisen prestigen hos Ayatollah Khomeini och den politiska makten hos dem som stödde teokrati och gisslantagandet.[7] Krisen innebar också starten på amerikanska åtgärder och sanktioner, som syftade på att försvaga de ekonomiska banden mellan Iran och USA. Sanktionerna blockerade all egendom inom USA:s rättsskipning som ägdes av Irans centralbank och regering.[8]

  1. ^ Iran-U.S. Hostage Crisis(1979-1981)
  2. ^ ”The Long Ordeal of the Hostages By HP-Time.com;John Skow, 26 januari 1981”. Arkiverad från originalet den 12 november 2009. https://web.archive.org/web/20091112140712/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,954605-3,00.html. Läst 14 februari 2009. 
  3. ^ Mackey, Sandra (1998). The Iranians: Persia, Islam and the Soul of a Nation. Plume. ISBN 0452275636 
  4. ^ "Doing Satan's Work in Iran", The New York Times, 6 november 1979
  5. ^ Reagan's Lucky Day: Iranian Hostage Crisis Helped The Great Communicator To Victory, CBS News, 21 januari 2001
  6. ^ Inside Iran's Fury, Stephen Kinzer, Smithsonian magazine, October 2008
  7. ^ Mackey, Sandra, The Iranians: Persia, Islam and the Soul of a Nation, New York: Dutton, c1996 (p.298)
  8. ^ History Of US Sanctions Against IranMiddle East Economic Survey, 26 augusti 2002

Previous Page Next Page






أزمة رهائن إيران Arabic İran girov böhranı AZ Захоп амерыканскіх заложнікаў у Іране BE Криза с американски заложници в Иран (1979 – 1981) Bulgarian ইরান জিম্মি সংকট Bengali/Bangla Crisi dels ostatges a l'Iran Catalan Americká rukojmí v Íránu Czech Argyfwng gwystlon Iran CY Geiselnahme von Teheran German Κρίση των ομήρων στο Ιράν (1979) Greek

Responsive image

Responsive image