Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Glascockpit

Förarkabinen i en Airbus A319 från EasyJet, den 28 mars 2006 efter landning i Tallinn.
Glascockpiten i en Boeing 787 airliner.
Förarkabinen i denna Antonov An-24 är raka motsatsen till en glascockpit.

Glascockpit är en försvenskning av engelskans glass cockpit. Det är en förarkabin i en luftfarkost som visar information på datorskärmar. Glascockpitar är en vidareutveckling av de konventionella förarkabinerna. Medan en konventionell förarkabin innehåller en stor mängd analoga, mekaniska, elektromekaniska och elektriska instrument för att förmedla information till piloterna, använder en glascockpit sig av ett mindre antal datorbildskärmar, vilka kan ställas in för att visa den information som piloten är i behov av för stunden. Detta förenklar förarkabinen som arbetsmiljö oerhört, eftersom piloten kan koncentrera sig på den mest väsentliga informationen. De är även omtyckta av flygbolagen, eftersom de vanligtvis eliminerar behovet av en färdmekaniker i förarkabin.

Följande komponenter ingår i en glascockpit:

  • Huvudkomponenten är den primära flygdisplayen (eng. EFIS, Electronic Flight Information System), som visar all information angående flygplanets tillstånd, position och förflyttning. I första hand visar den horisontell (höjd) och vertikal position, men även tid och hastighet.
  • Bildskärmen med information om motorer och övriga system kallas omväxlande för EICAS (Engine Indications and Crew Alerting System) eller ECAM (Electronic Centralised Aircraft Monitor).
  • FMS (Flight Management System), en kontrollenhet där flygdata, till exempel färdväg, vikt, väder med flera uppgifter läses eller registreras. FMS:en bearbetar denna information och använder den för att styra autopiloten samt att visa det på piloternas bildskärmar.
  • I moderna glascockpitar är även GPS-mottagaren och utrustningen för radionavigering integrerad.

All information i EFIS och EICAS/ECAM presenteras grafiskt styrt av pilotens behov av den. Piloten kan även begära fram ytterligare information efter behov.

De tidiga glascockpitarna som finns i Boeing 737-400, 757, 767 och i Airbus 300-600 och i Airbus 310 använde EFIS endast för att visa flygplanets attityd samt navigeringsinformation, medan konventionella mekaniska instrument visade flyghastighet, höjd och vertikal hastighet. Senare glascockpitar, som återfinns i Boeing 747-400 och 777, samt i Airbus 320 och senare modeller från Airbus, har fullständigt ersatt de otaliga mekaniska instrument och varningslampor som fanns i tidigare generationers flygplansförarkabiner.


Previous Page Next Page