Henrik VIII | |
---|---|
Porträtt av Henrik efter en målning av Hans Holbein den yngre från 1537. | |
Regeringstid | 21 april 1509–28 januari 1547 |
Kröning | 24 juni 1509 i Westminster Abbey i London, England |
Företrädare | Henrik VII |
Efterträdare | Edvard VI |
Regeringstid | 21 april 1509–23 januari 1542 |
Kröning | 24 juni 1509 i Westminster Abbey i London, England |
Företrädare | Henrik VII |
Efterträdare | Han själv (Kung av Irland) |
Regeringstid | 23 januari 1542–28 januari 1547 |
Kröning | 24 juni 1509 i Westminster Abbey i London, England |
Företrädare | Han själv (Herre över Irland) |
Efterträdare | Edvard VI |
Gemåler | Katarina (1509–1533) Anne Boleyn (1533–1536) Jane Seymour (1536–1537) Anna (1540) Katarina Howard (1540–1542) Katarina Parr (1543–1547) |
Personnamn | Henry Tudor |
Ätt | Huset Tudor |
Far | Henrik VII |
Mor | Elizabeth av York |
Född | 28 juni 1491 Slottet Greenwich Palace |
Religion | Engelska kyrkan (1534–1547) Romersk-katolik (1491–1534) |
Namnteckning | |
Död | 28 januari 1547 (55 år) Slottet Palace of Whitehall |
Begravd | 16 februari 1547 St. George's Chapel i Windsor |
Henrik VIII:s grav inuti St. George's Chapel | |
Vapenskölden i det heraldiska vapnet, avbildat tillsammans med ett lejon och en drake, som användes intermittent under hans regeringstid | |
Henrik VIII (engelska: Henry VIII), född 28 juni 1491 på Greenwich Palace, död 28 januari 1547 på Palace of Whitehall, var kung av England från 21 april 1509 till sin död.
Han var son till kung Henrik VII av England och dennes gemål drottning Elizabeth av York, yngre bror till kronprins Arthur (som dock avled 2 april 1502, 15 år gammal) samt far till efterträdarna Edvard VI, Maria I och Elisabet I. Han blev den andre engelske monarken av huset Tudor.
Henrik VIII är känd för att ha varit gift sex gånger och för att ha varit en brittisk monark med obegränsad makt. Betydelsefulla händelser under hans regeringstid var brytningen med den romersk-katolska kyrkan och den följande etableringen av den självständiga Engelska kyrkan, klosterupplösningen och förenandet av England och Wales till ett rike.
Flera viktiga lagar drevs igenom under hans tid vid makten. Detta inkluderade flera lagar som skilde den engelska kyrkan från den romersk-katolska och gjorde honom till överhuvud för kyrkan i England, liksom lagarna Laws in Wales Acts (1535–1542), som förenade England och Wales till ett rike. Där fanns också Buggery Act 1533, som var den första lagen mot sodomi i England, samt Witchcraft Act (1542), en häxerilag, som med döden bestraffade ”åkallande eller frambesvärjande av onda andar”.
Henrik är känd för att ha varit en skicklig vadslagare och tärningsspelare. Han var i sin ungdom duktig i flera idrotter, särskilt real tennis[1]. Han var även en duktig musiker, författare och poet. Enligt en legend ska han ha skrivit den populära folksången Greensleeves[2] och även Pastyme With Good Company. Han bidrog till uppförandet och förbättrandet av flera byggnader, däribland King's College Chapel vid universitetet i Cambridge, Christ Church College vid universitetet i Oxford, slottet vid Hampton Court, Nonsuch Palace i Surrey och kyrkan Westminster Abbey i London.