Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image

Irak

Republiken Irak
جمهورية العراق
Jumhuriyyat al-Iraq (arabiska)
Komara Iraqê (kurdiska)
Flagga Statsvapen
Nationalsång: Mawtini
läge
Huvudstad
(även största stad) 		Bagdad
Officiella språk Arabiska och kurdiska(Officiellt)[1]
Nyöstsyriska och turkmenska (Regionala språk)[1]
Etniska grupper  araber (75-85 %), kurder (15-20 %), assyrier, turkmener,(omkr. 5 %)
Demonym Irakier
Statsskick Parlamentarisk förbundsrepublik
 -  President Abdul Latif Rashid
 -  Premiärminister Mohammed Shia' Al Sudani
Nationalförsamling Representantrådet
Självständighet från Storbritannien 
 -  Deklarerad 3 oktober 1932 
Yta
 -  Totalt 437 072 km² (59:e)
 -  Vatten (%) 1,1 %
Demografi
 -  2014 års uppskattning 36 004 552[2][3] (44:e)
 -  Befolkningstäthet 82,4 inv./km² (125:e)
BNP (PPP) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▲ 560,3 miljarder USD[4] (45:e)
 -  Per capita ▲ 12 927 USD[4] (111:e)
BNP (nominell) 2023 års beräkning
 -  Totalt ▼ 267,9 miljarder USD[4] (50:e)
 -  Per capita ▼ 6 180 USD[4] (100:e)
Ginikoefficient (2007) 30,9[5] 
HDI (2021) ▲ 0,686[6] (121:a)
Valuta Irakisk dinar (IQD)
Tidszon Arabisk standardtid (UTC+3)
Topografi
 -  Högsta punkt Rawanduz, 3658 m ö.h.
 -  Längsta flod Eufrat, 2800 km
Kör på Höger
Nationaldag 3 oktober [7]
Nationalitetsmärke IRQ
Landskod IQ, IRQ, 368
Toppdomän .iq
Landsnummer 964

Irak (arabiska: العِرَاقُ, al-Iraq; kurdiska: Êraq; efter arabiska araq, 'grönskande', eller Uruk[8]), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien. Landet gränsar till Saudiarabien och Kuwait i söder, Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väst och mot Iran i öst. Landet har en kort kustremsa i Persiska viken. Irak är hem för olika etniska grupper inklusive irakiska araber, kurder, turkmener, assyrier, armenier, yazidier och mandéer, med liknande diverse geografi och djurliv. Majoriteten av landets 40 miljoner medborgare är muslimer, och andra erkända religioner inkluderar kristendom, yazidism, mandaeism, yarsanism och zoroastrianism. De officiella språken i Irak är arabiska och kurdiska, medan andra erkända regionala språk är engelska, nyarameiska, turkiska och armeniska.[9][10]

Området kallades för Mesopotamien under antiken (grekiska för "landet mellan de två floderna"; Akkadian: birit narim syriska: ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn"), en region vars omfattande alluviala slätter gav upphov till några av världens tidigaste civilisationer och imperier sedan 6:e årtusendet f.Kr., inklusive de i Akkad, Babylon, Assyrien och Sumer, den tidigaste kända civilisationen.[11] "Civilisationens vagga" är en vanlig term för området som omfattar det moderna Irak och var födelseplatsen för många värdefulla uppfinningar och upptäckter, inklusive skriftsystem, matematik, kalender, astrologi och lagsamling.[12][13] Sumererna och akkaderna (inklusive assyrier och babylonier) dominerade området från början av den skrivna historien (c. 3100 f.Kr.) till Babylons fall 539 f.Kr. då det erövrades av det Akemeniska riket. Det föll till Alexander den store 332 f.Kr., och efter hans död blev det en del av det grekiska seleukidiska riket.[14]

Efter den muslimska erövringen av Mesopotamien blev Bagdad huvudstad och den största staden i det abbasidiska kalifatet, samt införde den nu helt dominanta religionen islam i landet. Under den muslimska guldåldern utvecklades staden till ett betydande kulturellt och intellektuellt centrum, och fick ett världsomspännande rykte för sina akademiska institutioner, bl.a. Visdomens hus.[15] Staden förstördes till stor del i händerna på det mongoliska imperiet 1258 under belägringen av Bagdad, vilket resulterade i en nedgång som skulle dröja sig kvar under många århundraden på grund av frekventa plågor och flera på varandra följande imperier. Det mongolisk-turkiska inflytandet hävdes under 1400-talet och landet erövrades under tidigt 1500-tal av den osmanske sultanen Süleyman.

Området ockuperades stegvis av brittiska styrkor under första världskriget och förblev under brittiskt inflytande fram till 1958, då den brittiske lydhärskaren kung Faisal II dödades i en militärkupp ledd av Abd al-Karim Qasim som därmed avskaffade monarkin.1963 förde ännu en militärkupp arabnationalister och baathister till makten, och 1968 gjordes landet genom ytterligare en statskupp till en enpartidiktatur under Baathpartiet och Ahmed Hassan al-Bakr.

1979 grep al-Bakrs kusin Saddam Hussein makten i det rådande revolutionsrådet och lät utse sig till president. Under hans styre var landet en hård diktatur. Efter ett förödande krig mot grannlandet Iran 1980–1988 hamnade landet i en ekonomisk kris. Efter att Irak ockuperat Kuwait 1990 anfölls Irak nästa år med FN:s godkännande av en koalition ledd av USA, som slog den irakiska armén. Oppositionsgrupper uppmanades ta till vapen mot Saddam Husseins regim, men grupperna fick inte militärt stöd utan slogs ned av regimen.

2003 anfölls Irak på nytt, denna gång utan FN-mandat och av huvudsakligen amerikanska och brittiska styrkor (se Irakkriget). Som orsak angavs innehav av massförstörelsevapen och – efter 11 september-attacken 2001 – förmodat stöd till al-Qaida. Beskyllningarna har inte kunnat bekräftas och betraktas av många som svepskäl. Genom ockupationen hamnade Irak i ett kaotiskt tillstånd där väpnade grupper bekämpar ockupationsstyrkorna och representanter för den nya politiska ledningen. Invasionen ledde till att Irak förvandlades till en parlamentarisk republik med en ny konstitution och en folkvald nationalförsamling. En demokratiskt vald irakisk regering tillträdde den 20 mars 2006 för att ersätta den interimsregering som tillsatts av den amerikanska ockupationsmakten. De Natoledda styrkorna har blivit kvar i landet också efter att kriget betraktas som avslutat för att hjälpa de irakiska styrkorna.

  1. ^ [a b] ”Iraqi constitution”. Arkiverad från originalet den 28 november 2016. https://web.archive.org/web/20161128152712/http://www.iraqinationality.gov.iq/attach/iraqi_constitution.pdf. Läst 26 september 2015. 
  2. ^ Embassies overseas of Republic of İraq Arkiverad 8 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.: جريدة الصباح تنشر احصائية وزارة التخطيط لعدد نفوس سكان العراق لسنة Arkiverad 8 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Iraq”. CIA Factbook. Arkiverad från originalet den 24 december 2018. https://web.archive.org/web/20181224211125/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/iz.html. Läst 1 februari 2009. 
  4. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 17 april 2023. 
  5. ^ ”World Bank GINI index”. Data.worldbank.org. http://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI/. 
  6. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ ”Iraq National Day” (på engelska). United States Department of State. https://www.state.gov/iraq-national-day-2/. Läst 19 november 2023. 
  8. ^ ”iraq | Origin and meaning of the name iraq by Online Etymology Dictionary” (på engelska). www.etymonline.com. https://www.etymonline.com/word/iraq. Läst 7 november 2019. 
  9. ^ ”Minorities in Iraq: EU Research Service”. Minorities in Iraq: EU Research Service. http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2015/548988/EPRS_BRI(2015)548988_REV1_EN.pdf. 
  10. ^ ”Iraq's Constitution”. Iraq's Constitution. https://www.constituteproject.org/constitution/Iraq_2005.pdf?lang=en. 
  11. ^ Keith Maisels, Charles (1993). The Near East: The archaeology in the "Cradle of Civilization". Routledge. ISBN 978-0-415-04742-5 
  12. ^ ”Iraq | History, Map, Flag, Population, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Iraq. 
  13. ^ ”Mesopotamian Inventions” (på engelska). World History Encyclopedia. https://www.worldhistory.org/article/1859/mesopotamian-inventions/. 
  14. ^ Liverani, Mario (December 4, 2013). The Ancient Near East. sid. 549 
  15. ^ Gutas, Dimitri (1998). Greek Thought, Arabic Culture: The Graeco-Arabic Translation Movement in Baghdad and Early Abbasid Society (2nd/8th-10th Centures). London: Routledge 

Previous Page Next Page






Ираҟ AB Irak ACE Ирак ADY Irak AF Irak ALS ኢራቅ AM Iraq AMI Iraq AN Irac ANG Irâk ANN

Responsive image

Responsive image