Jihad

Jihad (arabiska الجهاد (ǧihād), "strävan"^[1] eller "kamp"; ytterst från jahada (ǧhd), "att anstränga sig"; "guds högsta strävan") är för muslimer en handling för islams sak, men vilket främst har kommit att åsyfta krigshandlingar eller väpnat försvar av islamiskt territorium.^[2]

Inom islam innebär jihad framförallt självrannsakan och striden mot frestelsen och det förbjudna, med strävan efter att vara så rättfärdig som möjligt och följa religionen.^[3]

Jihad är även en strid mot islams fiender. Till jihad räknas varje krig med icke-islamiska trosbekännare, även om anledningen varit av uteslutande politisk och inte av religiös art. Striden mot icke-muslimer påbjuds uttryckligen på flera ställen i Koranen och betraktas därför som en religiös plikt. Var och en som dödas i striden för islams sak betraktas som martyr (shahid) och anses därför säker om en plats i paradiset. I västvärlden är "heligt krig" ofta använt som beteckning för jihad.^[1][4] Den som utför jihad kallas mujahid (plural mujaheddin).

Inom det vänsterländska sammanhanget, Jihadism är en våldsam inriktning inom islam som bygger på väpnad kamp i form av heligt krig (jihad) för att införa islamistiskt styre. Jihadistgrupper är särskilt knutna till salafism inom sunniislam enligt en del västerländska forskare och inriktningen omtalas ofta som salafistisk jihadism.^[5]

Muslimer anser att heligt krig är en felaktig översättning av jihad då dessa ord inte är synonyma med varandra.