Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image

Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger

Johann Gottlieb Friedrich (von) Bohnenberger
Porträtt i olja utfört av Heinrich Leibnitz 1844 efter förlaga för Tübingens professorsgalleri.
Porträtt i olja utfört av Heinrich Leibnitz 1844 efter förlaga för Tübingens professorsgalleri.
Porträtt i olja utfört av Heinrich Leibnitz 1844 efter förlaga för Tübingens professorsgalleri.
Född5 juni 1765
Simmozheim, Hertigdömet Württemberg
Död19 april 1831 (65 år)
Tübingen, Kungariket Württemberg
NationalitetTysk (Württembergsk)
ForskningsområdeMatematik, astronomi, fysik
InstitutionerTübingens universitet
Alma materTübingens universitet
Schloss Hohentübingen. Nordosttornet till vänster (det fanns tidigare även ett sydosttorn, men detta förstördes under trettioåriga kriget 1647).[1]

Johann Gottlieb Friedrich Bohnenberger, efter 1813 von Bohnenberger, född den 5 juni 1765, i Simmozheim, hertigdömet Württemberg, död den 19 april 1831 i Tübingen, kungariket Württemberg, var en tysk matematiker, fysiker och astronom.

Johann Gottlieb Friedrich Bohnenberger var son till prosten och influensmaskinkonstruktören[2] Gottlieb Christoph Bohnenberger, studerade teologi vid Tübinger Stift (ett college knutet till Tübingens universitet) och blev magister 1786. Efter en tid som "pastorsadjunkt" (pfarrvikar) i faderns Altburg (en del av Calw), vände han sig till naturvetenskaperna, influerad både av sin far och sin lärare Christoph Friedrich Pfleiderer. Han lämnade 1793 in en plan för en kartering av Schwaben till fursten Karl Eugen, vilken godkändes, inlemmades i Ignaz Ambros von Ammans (hovkammaråd och kartograf från furstbiskopsdömet Augsburg) sedan 1787 pågående arbete med Augsburg och resulterade kring 1800 i Carte von Schwaben i skala 1:86 400.[3][4] Bohnenberger fick för detta ett stipendium och företog under 1793-1795 resor till observatoriet i Gotha (där han studerade under Franz Xaver von Zach) och till Göttingens universitet. År 1795 skrev han Anleitung zur geographischen Ortsbestimmung[5], i vilken han beskrev hur man på olika sätt bestämmer en orts geografiska läge, speciellt med hjälp av en spegelsextant. Boken kom att användas som lärobok och grundlade hans rykte som astronom. År 1796 blev han adjunkt vid observatoriet i Tübingen (sedan 1752 inrymt i nordöstra tornet av Schloss Hohentübingen[6]); därefter befordrades han 1798 till extraordinarie och 1803 till ordinarie professor i matematik och astronomi. Den 1 maj 1798 gifte han sig med Christina Johanna Philippine Luz (15 oktober 1772 - 22 december 1821)[7], och de fick med tiden två döttrar och två söner (dottern Luise Friederike Philippine gifte sig med Christian Gottlob Gmelin och dottern Gottliebin Friederike Wilhelmine gifte sig med Carl Grüneisen, medan den ene sonen, Philipp Gottlieb Friedrich, blev präst och den andre, Christian Heinrich, läkare). När Bohnenberger blev ordinarie professor fick familjen en bostad på slottet och Bohnenberger arbetsrum i nordosttornet.

År 1811 skrev han Anfangsgründe der höheren Analysis[8] om differential- och integralkalkyl och samma år utgavs hans lärobok i astronomi, Astronomie.[9]

Bohnenberger grundade 1816 tillsammans med Bernhard von Lindenau tidskriften Zeitschrift für Astronomie und verwandte Wissenschaften.[10]

År 1826 kom Bohnenbergers De computandis dimensionibus trigonometricis in superficie terrae sphaerodica institutis, som behandlar sfärisk trigonometri och speciellt "Soldnerska koordinater", ut.[11] Det Soldnerska koordinatsystemet (uppkallat efter Johann Georg von Soldner och använt i delar av Tyskland in på 1900-talet) användes vid den då pågående karteringen av Württemberg, för vilken Bohnenberger var vetenskaplig ledare (se nedan).

Bohnenberger blev 1797 korresponderande ledamot av Akademie der Wissenschaften zu Göttingen, 1809 av Bayerische Akademie der Wissenschaften[12], 1820 av Académie des Sciences i Paris och 1826 Berlin-Brandenburgsche Akademie der Wissenschaften.[13]

År 1813 tilldelades han Civilförtjänstorden och adlades.

Efter sin död efterträddes han av Johann Gottlieb Nörrenberg på professorsstolen.

En 32 km stor krater nära östra kanten av Mare Nectaris på månen uppkallades 1935 efter Bohnenberger.[14] Gatunamnet Bohnenbergerstraẞe återfinns i sex Baden-Württembergska kommuner[15], bland dem städerna Tübingen, Balingen, Heilbronn och Mannheim[16].

  1. ^ Nordostturm von Schloss Hohentübingen, på Tüpedia.
  2. ^ John Gray, 1890, Electrical Influence Machines: A Full Account of Their Historical Development and Modern Forms with Instructions for making them, Whittaker and Co, London, sid. 82.
  3. ^ J.G.F. Bohnenberger, I.A. von Amman, Charte von Schwaben
  4. ^ Wolfgang Torge, 2011, Geschichte der Geodäsie in Deutschland, sid. 73 (se även sid. 72). ISBN 9783110925104.
  5. ^ J.G.F. Bohnenberger, 1795, Anleitung zur geographischen Ortsbestimmung vorzüglich vermittelst des Spiegelsextanten, Vandenhök und Ruprecht, Göttingen.
  6. ^ Bohnenberger-Observatorium Arkiverad 26 oktober 2020 hämtat från the Wayback Machine. på Museum der Universität Tübingen.
  7. ^ Magister Johann Gottlieb Friedrich Bohnenberger på Familienstiftungen Paul Wolfgang Merkel und Werner Zeller.
  8. ^ J.G.F. Bohnenberger, 1811, Anfangsgründe der höheren Analysis, Johann Georg Cotta, Tübingen.
  9. ^ J.G.F. Bohnenberger, 1811, Astronomie, Johann Georg Cotta, Tübingen.
  10. ^ Heinrich August Pierer, 1825, Encyclopaedisches Woerterbuch der Wissenschaften, Künste und Gewerbe, bearbeitet von mehreren Gelehrten, band 4, Litteratur Comptoir, Altenburg, sid. 60.
  11. ^ J.T.F. Bohnenberger, 1826, De computandis dimensionibus trigonometricis in superficie terrae sphaerodica institutis, Ernest Eifert, Tübingen (notera att Theophilus är latiniserad grekiska för Gottlieb, "gudskärlek"). Översatt till tyska av Ernst Hammer 1885, Die Berechnung der trigonometrischen Vermessungen, mit Rücksicht auf die sphäroidische Gestalt der Erde, J.B. Metzler, Stuttgart.
  12. ^ Prof. Dr. Johann Gottlieb von Bohnenberger på Bayerische Akademie der Wissenschaften.
  13. ^ Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger på Mitglieder der Berlin-Brandenburgsche Akademie der Wissenschaften.
  14. ^ Bohnenberger på Gazetteer of Planetary Nomenclature, International Astronomical Union.
  15. ^ Bohnenbergerstraße in Deutschland på Straßen in DE.
  16. ^ Bohnenbergerstraẞe på Mannheims Archiv, Haus der Stadsgeschichte und Erinnerung.

Previous Page Next Page






يوهان غوتليب فريدريش Arabic يوهان جوتليب فريدريش ARZ Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger Catalan Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger Danish Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger German Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger English Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger Spanish Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger Finnish Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger French Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger HT

Responsive image

Responsive image