Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Kaliumkarbonat
| Kaliumkarbonat | |
 | |
| Systematiskt namn | Kaliumkarbonat |
|---|---|
| Övriga namn | Pottaska |
| Kemisk formel | K2CO3 |
| Molmassa | 138,205 g/mol |
| Utseende | Vit, fast |
| CAS-nummer | 584-08-7 |
| SMILES | [O-]C(=O)[O-].[K+].[K+] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,29 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 1120 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 891 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| NFPA 704 |
0
1
0
|
| LD50 | 1870 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kaliumkarbonat, K2CO3, är ett vitt salt som är lättlösligt i vatten men olösligt i etanol. Det kallas även pottaska.[1]
I vattenlösning blir lösningen alkalisk. Saltet är hygroskopiskt och suger upp vatten ur fuktig luft. Kaliumkarbonat smälter vid 891 °C och sönderdelas till kaliumoxid och koldioxid om det uppvärms ytterligare.
Pottaska är ett äldre namn på kaliumkarbonat, framförallt den som utvanns genom förbränning av ved från lövträd till aska, som sedan urlakades med vatten. När askluten indunstades erhöll man kaliumkarbonat förorenat med andra salter och organiska ämnen. Beredningen ägde rum i krukor, (franska: pots), därav namnet. När rå pottaska glödgades erhölls kalcinerad pottaska vilken renades genom upplösning i minsta mängd kokande vatten. När lösningen svalnade utkristalliserades föroreningarna som salter och moderluten kunde indunstas till renad pottaska (engelska: pearl ash).[2][3] Grundämnet kalium heter på engelska potassium efter ordet för pottaska (potash)[4].
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetne-ordbok - ^ Nordisk Familjebok 18892012-05-12.
- ^ Nordisk familjebok 19152012-05-12.
- ^ Davy, Humphry (1808). ”On some new phenomena of chemical changes produced by electricity, in particular the decomposition of the fixed alkalies, and the exhibition of the new substances that constitute their bases; and on the general nature of alkaline bodies”. Philosophical Transactions of the Royal Society 98: sid. 32. doi:. https://books.google.com/?id=gpwEAAAAYAAJ&pg=PA32.
Previous Page Next Page
