Kobolt

Ångtryck
	Kobolt
; Co; ↓; Rh	Järn ← Kobolt → Nickel
Generella egenskaper
Relativ atommassa	58,933194(3) u
Utseende	Hård glänsande grå metall
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.	8,90 g/cm3
– flytande, vid smältpunkten	8,86 g/cm3
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 768 K (1 495 °C)
Kokpunkt	3 200 K (2 927 °C)
Molvolym	6,67 × 10−6 m³/mol
Smältvärme	17,2 kJ/mol
Ångbildningsvärme	390 kJ/mol
Specifik värmekapacitet	421 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	24,81 J/(mol × K)
Atomära egenskaper
Atomradie	135 (152) pm
Kovalent radie	Low-spin: 126 ± 3 pm; High-spin: 150 ± 7 pm
Elektronaffinitet	63,7 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 760,4 kJ/mol; Andra: 1 648 kJ/mol; Tredje: 3 232 kJ/mol; Fjärde: 4 950 kJ/mol; (Lista)
Arbetsfunktion	5 eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ar] 3d7 4s2
e− per skal	2, 8, 15, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	−3, −1, +1, +2, +3, +4, +5
Oxider (basicitet)	(amfoterisk)
Elektronegativitet	1,88 (Paulingskalan); 1,84 (Allenskalan)
Normalpotential	−0,28 V (Co2+ + 2 e− → Co)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal tätpackad (hcp) ;
Ljudhastighet	4720 m/s
Termisk expansion	13 µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga	100 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	16,7 × 106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	62,4 nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Ferromagnetisk
Youngs modul	209 GPa
Skjuvmodul	75 GPa
Kompressionsmodul	180 GPa
Poissons konstant	0,31
Mohs hårdhet	5
Vickers hårdhet	1043 MPa
Brinells hårdhet	470–3000 MPa
Identifikation
CAS-nummer	7440-48-4
Pubchem	104730
RTECS-nummer	GF8750000
Historia
Namnursprung	Från tyska Kobold, ”goblin”.
Upptäckt	Georg Brandt (1732)
Stabilaste isotoper
Säkerhetsinformation
	Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
	GHS-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
; Hälsofarlig
H-fraser	H334, H317, H413
P-fraser	P261, P280, P342+311
EU-märkning av farliga ämnen
	EU-märkning enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP)
; Hälsovådlig; (Xn)
R-fraser	R42/43, R53
S-fraser	S(2), S22, S24, S37, S61
NFPA 704
	0 2 3
	SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Kobolt är ett hårt, silvergrått, metalliskt grundämne med kemiskt tecken Co. Kobolt är ferromagnetiskt med en curietemperatur på 1 388 K (1 115 °C).

^ ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 18 februari 2021.
^ J.D. Donaldson, D. Beyersmann: Cobalt and Cobalt Compounds in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim, doi:10.1002/14356007.a07_281.pub2.
^ Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.
^ Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.
^ Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.
^ Greenwood, Norman N.; Earnshaw, Alan (1997). Chemistry of the Elements (2nd). Butterworth-Heinemann. sid. 1117–1119. ISBN 0-08-037941-9
^ Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table
^ – Online Etymological Dictionary

[CIAAW-1] ”CIAAW, Standard Atomic Weights Revised 2019”. IUPAC. https://www.ciaaw.org/atomic-weights.htm. Läst 18 februari 2021.

[2] J.D. Donaldson, D. Beyersmann: Cobalt and Cobalt Compounds in Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry, 2005 Wiley-VCH Verlag GmbH & Co. KGaA, Weinheim, doi:10.1002/14356007.a07_281.pub2.

[Zhang-3] Yiming Zhang, Julian R. G. Evans, Shoufeng Yang: Corrected Values for Boiling Points and Enthalpies of Vaporization of Elements in Handbooks. I: Journal of Chemical & Engineering Data. 56, 2011, S. 328–337, doi:10.1021/je1011086.

[Harry_H._Binder-4] Harry H. Binder: Lexikon der chemischen Elemente, S. Hirzel Verlag, Stuttgart 1999, ISBN 3-7776-0736-3.

[5] Ludwig Bergmann, Clemens Schaefer, Rainer Kassing: Lehrbuch der Experimentalphysik, Band 6: Festkörper. 2. Auflage, Walter de Gruyter, 2005, ISBN 978-3-11-017485-4, S. 361.

[greenwood-6] Greenwood, Norman N.; Earnshaw, Alan (1997). Chemistry of the Elements (2nd). Butterworth-Heinemann. sid. 1117–1119. ISBN 0-08-037941-9

[7] Royal Society of Chemistry – Visual Element Periodic Table

[8] – Online Etymological Dictionary

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors. Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Kobolt

Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.