Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedel i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.[1] Inom marxismen är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov. Enligt marxismen har historien behövt gå igenom olika stadier, varvid kapitalismen, slavsamhället och feodalismen är några av dessa stadier.
Den kommunistiska rörelsen kan ses som en del av den bredare socialistiska rörelsen. Kring ca 1860–1880 delades den socialistiska rörelsen i en socialdemokratisk gren (Ferdinand Lassalle och Eduard Bernstein), vilka ville uppnå socialism genom reformer och klassamarbete (av motståndarna även kallad revisionism), och en revolutionär, kommunistisk gren (Karl Marx, Friedrich Engels), där socialism skulle uppnås genom att de förtryckta klasserna tar makten genom revolution. (Se även frihetlig socialism).
Beteckningen kommunism syftar ibland på den ideologiska position som formulerades av Vladimir Lenin och vidareutvecklades i olika riktningar av efterföljare som Lev Trotskij, Josef Stalin, Enver Hoxha och Mao Zedong[2][3]. Det förekommer också att länder som kallat sig socialistiska benämns kommuniststater eftersom de haft ett styrande kommunistparti, exempelvis Kina och Sovjetunionen.
Begreppet kommunism kan alltså både syfta på en ideologi, en politisk rörelse och ett samhällstadium inom marxistisk teori.