Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Krita (geologisk period)

Krita
145 – 66 miljoner år före nutid
Period
(System)
Epok
(Serie)
Ålder
(Etage)
Miljoner
år sedan
Paleogen Paleocen Dan senare
Krita Yngre krita Maastricht 72–66
Campan 84–72
Santon 86–84
Coniac 90–86
Turon 94–90
Cenoman 100–94
Äldre krita Alba 113–100
Apt 125–113
Barreme 129–125
Hauterive 133–129
Valangin 140–133
Berrias 145–140
Jura Yngre jura Tithon tidigare

Krita var en geologisk period som varade 145–66 miljoner år sedan, under den senare delen av eran mesozoikum. Perioden indelas i äldre krita och yngre krita, som var och en indelas i sex åldrar (se tabell).[1]

Krita har fått sitt namn efter att de fossila lagren från yngre krita främst utgörs av mineralet krita. 1822 använde den belgiske geologen Jean Baptiste Julien d'Omalius d'Halloy benämningen om en lagerföljd med skivkrita, sand och lera i Sydengland, Parisbäckenet och Belgien. De tolv olika avlagringsetager som idag räknas till kritaperioden kartlades av olika forskare mellan 1840 och 1874.[2] Kritavlagringar förekommer främst i kritsystemet i norra Frankrike, södra England, västra Östersjöns kusttrakter med klintar på Rügen, Møn och Stevns.[3] I Danmark förekommer rikligt med avlagringar från krita, även organogena avlagringar. I Sverige är kritaperiodens avlagringar främst terrigena, och förekommer i Skåne, Halland och Blekinge.[4]

Konstnärlig bild av krittiden, med en Woolungasaurus som attackeras av en Kronosaurus.
Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.
  1. ^ Cohen, K. M.; Finney, S. C.; Gibbard, P. L.; Fan, J.-X. (1 januari 2020). ”International Chronostratigraphic Chart”. International Commission on Stratigraphy. http://www.stratigraphy.org/ICSchart/ChronostratChart2020-01.pdf. Läst 23 februari 2020. 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 89 
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 96 

Previous Page Next Page