Krita 145 – 66 miljoner år före nutid | |||
---|---|---|---|
Period (System) |
Epok (Serie) |
Ålder (Etage) |
Miljoner år sedan |
Paleogen | Paleocen | Dan | senare |
Krita | Yngre krita | Maastricht | 72–66 |
Campan | 84–72 | ||
Santon | 86–84 | ||
Coniac | 90–86 | ||
Turon | 94–90 | ||
Cenoman | 100–94 | ||
Äldre krita | Alba | 113–100 | |
Apt | 125–113 | ||
Barreme | 129–125 | ||
Hauterive | 133–129 | ||
Valangin | 140–133 | ||
Berrias | 145–140 | ||
Jura | Yngre jura | Tithon | tidigare |
Krita var en geologisk period som varade 145–66 miljoner år sedan, under den senare delen av eran mesozoikum. Perioden indelas i äldre krita och yngre krita, som var och en indelas i sex åldrar (se tabell).[1]
Krita har fått sitt namn efter att de fossila lagren från yngre krita främst utgörs av mineralet krita. 1822 använde den belgiske geologen Jean Baptiste Julien d'Omalius d'Halloy benämningen om en lagerföljd med skivkrita, sand och lera i Sydengland, Parisbäckenet och Belgien. De tolv olika avlagringsetager som idag räknas till kritaperioden kartlades av olika forskare mellan 1840 och 1874.[2] Kritavlagringar förekommer främst i kritsystemet i norra Frankrike, södra England, västra Östersjöns kusttrakter med klintar på Rügen, Møn och Stevns.[3] I Danmark förekommer rikligt med avlagringar från krita, även organogena avlagringar. I Sverige är kritaperiodens avlagringar främst terrigena, och förekommer i Skåne, Halland och Blekinge.[4]
Fanerozoikum | |||
---|---|---|---|
Eon | Era | Period | Miljoner år sedan |
Fanero- zoikum |
Kenozoikum | Kvartär | 2,6–0,0 |
Neogen | 23–2,6 | ||
Paleogen | 66–23 | ||
Mesozoikum | Krita | 145–66 | |
Jura | 201–145 | ||
Trias | 252–201 | ||
Paleozoikum | Perm | 299–252 | |
Karbon | 359–299 | ||
Devon | 419–359 | ||
Silur | 444–419 | ||
Ordovicium | 485–444 | ||
Kambrium | 541–485 | ||
Protero- zoikum |
Neoprotero- zoikum |
Ediacara | tidigare |
Se även Geologisk tidsskala. |