Lavrentij Berija georgiska: ლავრენტი პავლეს ძე ბერია Lavrenti Pavles dze Beria ryska: Лавре́нтий Па́влович Бе́рия) | |
![]() | |
Född | 29 mars 1899 i Mercheuli nära Suchumi, guvernementet Kutaisi, Ryska imperiet |
---|---|
Död | 23 december 1953 (54 år) Moskva, Sovjetunionen |
Gravplats | Nya Donskojkyrkogården[1] |
Nationalitet | ![]() |
Lavrentij Pavlovitj Berija (ryska: Лаврентий Павлович Берия, georgiska: ლავრენტი პავლეს ძე ბერია, Lavrenti Pavles dze Beria), född 29 mars (17 mars enligt g.s.) 1899 i Mercheuli nära Suchumi i nuvarande Abchazien, död genom avrättning 23 december 1953 i Moskva, var en sovjetisk politiker och militär av georgisk härkomst. Mellan 1938 och 1953 var han chef för säkerhetstjänsten NKVD och dess efterföljare, som så småningom, efter Berijas död, blev KGB.
Som Josef Stalins säkerhetschef var Berija ansvarig för att genomföra slutfasen av den stora utrensningen. Han stod bakom Katynmassakern[2] och genomförde etniska rensningar bland flera folkgrupper i Sovjetunionen då minst en halv miljon människor dog. Berija personifierar tillsammans med Stalin den kommunistiska terrorpolitiken, även om den inleddes redan under hans föregångare Nikolaj Jezjov. Stalin ska i Jalta ha presenterat honom för Franklin D. Roosevelt med orden "det är vår egen Himmler".[3]