Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Liberalerna
| Liberalerna | |
 | |
| Förkortning | L |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Partiledare | Johan Pehrson |
| Partisekreterare | Jakob Olofsgård |
| Gruppledare | Lina Nordquist |
| Grundat | 5 augusti 19341 |
| Huvudkontor | Riksdagshuset, Stockholm |
| Antal medlemmar | 9 799 (2023)[1] (8) |
| Politisk ideologi | Liberalism Socialliberalism Liberalfeminism[2] Pro-europeisk |
| Politisk position | Center–Höger |
| Internationellt samarbetsorgan | Liberala internationalen |
| Europeiskt samarbetsorgan | Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) |
| Politisk grupp i Europaparlamentet | Renew-gruppen |
| Färg(er) | Blå, orange |
| Ungdomsförbund | Liberala ungdomsförbundet (LUF) |
| Studentförbund | Liberala studenter (LS) |
| Riksdagen (2022)[3] | |
| Röstandel | 4,61 procent
|
| Mandat | 16 / 349
|
| Regioner (2022)[4][5] | |
| Röstandel | 4,60 procent
|
| Mandat | 57 / 1 720
|
| Kommuner (2022)[4][5] | |
| Röstandel | 5,24 procent
|
| Mandat | 509 / 12 614
|
| Europaparlamentet (2024)[6] | |
| Röstandel | 4,38 procent
|
| Mandat | 1 / 21
|
| Webbplats | |
| www.liberalerna.se | |
| Svensk politik Politiska partier Val 1Partiet räknar sina rötter till Frisinnade landsföreningen, som grundades 23 februari 1902. | |
Liberalerna (L) är ett liberalt politiskt parti i Sverige. Partiledare är sedan april 2022 Johan Pehrson.[7][8][9] Sedan valet 2022 är Liberalerna riksdagens minsta parti med 4,61%.
Partiet bildades 1934 under namnet Folkpartiet genom en sammanslagning av riksdagspartierna Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Partiledaren Bertil Ohlin förespråkade på 1940-talet idén om "fri ekonomi med socialt ansvar" och socialliberalism som partiets ideologi. Partiet ville bli ett reformvänligt alternativ till Socialdemokraterna i svensk politik. Från 1940- till 1960-talet var Liberalerna under namnet Folkpartiet mestadels det största partiet i den politiska mitten.
Sedan 1990-talet har partiet intagit en tydlig borgerlig profil för marknadsinslag i ekonomin, avregleringar och privatiseringar.[10] Mellan 2004 och 2019 ingick Liberalerna tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet i den borgerliga Alliansen.[11] I valet 2022 fick partiet 4,6 procent av rösterna och sedan oktober 2022 ingår Liberalerna i regeringen tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.[12]
Liberalerna beskriver sig som ett liberalt idéparti med individen i centrum, som genom politik verkar för att människans valfrihet och egenmakt ökar och skapar förutsättningar snarare än hinder. Liberalerna profilerar sig främst inom utbildnings-, jämställdhets-, integrations- och invandrings- samt Europafrågor.
Liberalerna har traditionellt sitt starkaste stöd i storstadsområdena och på högskoleorter. I riksdagsvalet 2022 var partiet starkast i Stockholms kommuns valkrets följt av Skåne läns södra valkrets.[13] Statsvetare brukar ibland kalla Liberalerna för "partisystemets Hallsberg; en väntsal för partibytare", då partiet har mycket svårt att behålla sina väljare, men samtidigt utgör nästan var femte väljares andrahandsval.[14]
- ^ Berglund, Hedda (13 oktober 2024). ”Medlemsras för Liberalerna – störst tapp bland riksdagspartierna”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/medlemsras-for-liberalerna-storst-tapp-bland-riksdagspartierna. Läst 14 oktober 2024.
- ^ ”Feminism”. Folkpartiet. Arkiverad från originalet den 2 september 2014. https://web.archive.org/web/20140902081104/http://www.folkpartiet.se/politik/politik-a-o/feminism/.
- ^ ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare” (pdf). Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. 17 september 2022. sid. 86. https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf. Läst 19 september 2022.
- ^ [a b] ”Slutligt valresultat 2022”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat. Läst 12 november 2022.
- ^ [a b] ”Valresultat 2022 - Mandatfördelning”. Valmyndigheten. https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning. Läst 12 november 2022.
- ^ Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetepval2019 - ^ ”Johan Pehrson vald till partiledare för L”. DN. 26 november 2022. https://www.dn.se/sverige/johan-pehrson-vald-till-partiledare-for-l/. Läst 26 november 2022.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Johan Pehrson (L) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/johan-pehrson_d7c327f8-83e4-11d4-ae60-0050040c9b55. Läst 9 april 2022.
- ^ ”Språket: Partinamn”. Sverige Radio. 9 november 2009. https://sverigesradio.se/artikel/3224909. Läst 30 mars 2021.
- ^ Nilsson, Torbjörn (27 april 2007). ”Vem behöver folkpartiet?”. Fokus. http://www.fokus.se/2007/04/vem-behover-folkpartiet/. Läst 16 april 2008.
- ^ Frenker (29 mars 2021). ”Liberaler lämnar partiet efter SD-beskedet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/liberaler-lamnar-partiet-efter-sd-beskedet. Läst 3 maj 2021.
- ^ ”Valresultat 2022 – för riksdagsvalet, region- och kommunval”. valresultat.svt.se. https://valresultat.svt.se/2022/index.html. Läst 26 oktober 2022.
- ^ ”Val till riksdagen - Slutligt valresultat - Riket”. Valmyndigheten. 17 september 2022. https://resultat.val.se/val2022/RD?r=S. Läst 18 december 2022.
- ^ Oscarsson, Henrik; Holmberg, Sören (31 januari 2008). ”Alliansseger” (PDF). Allmänna valen 2006. Göteborgs universitet. sid. 205. Arkiverad från originalet den 29 december 2009. https://web.archive.org/web/20091229074048/http://www.valforskning.pol.gu.se/digitalAssets/1220/1220331_Oscarsson___Holmberg__2008__Alliansseger.pdf. Läst 16 april 2008.
Previous Page Next Page
