Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Litauen

Republiken Litauen
Lietuvos Respublika
Flagga Statsvapen
ValspråkTautos jėga vienybėje
("Nationens styrka ligger i enighet")
Nationalsång: Tautiška giesmė

läge
HuvudstadVilnius
Största stad Vilnius (cirka 540 000 inv.)
Officiellt språk Litauiska
Statsskick Republik
 -  President Gitanas Nausėda
 -  Premiärminister Gintautas Paluckas[1]
Nationalförsamling Seimas
Självständighet från Ryssland resp. Sovjetunionen 
 -  Deklarerad 16 februari 1918 resp. 11 mars 1990 
 -  Erkänd 29 november 1918 resp. 6 september 1991 
Area
 -  Totalt 65 286 km²[2] (123:e)
 -  Vatten (%) 4,01 %
Demografi
 -  2017 års uppskattning 2 847 904[2] (137:e)
 -  2011 års folkräkning 3 043 429[3] 
 -  Befolkningstäthet 43,6 inv./km² (113:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 129,7 miljarder USD[4] (86:e)
 -  Per capita 46 479 USD[4] (37:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 69,8 miljarder USD[4] (80:e)
 -  Per capita 25 015 USD[4] (44:e)
Ginikoefficient (2021) 35,4[5] 
HDI (2021) 0,875[6] (35:e)
Valuta Euro[7] (EUR)
Tidszon EET (UTC+2)
 -  Sommartid EEST (UTC+3)
Topografi
 -  Högsta punkt Aukštojas, 294 m ö.h.
 -  Största sjö Drūkščiai, 44,79 km²
 -  Längsta flod Njemen (litauiska: Nemunas), 937 km
Kör på Höger
Nationaldag 16 februari
Nationalitetsmärke LT
Landskod LT, LTU, 440
Toppdomän .lt
Landsnummer 370

Litauen (litauiska: Lietuva [lʲɪɛtʊˈvɐ]), formellt Republiken Litauen (litauiska: Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa. Landet gränsar till Lettland i norr, Belarus och Polen i söder samt den ryska exklaven Kaliningrad i sydväst. Landets nationaldag är den 16 februari. Litauen är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.

På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas I, på 1500-talet ingick man en union med Polen och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. År 1940 invaderades landet av Sovjetunionen och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944 hade cirka 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod även självständighetsrörelser i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet som första land i det dåvarande Sovjetunionen.

Litauen är sedan dess en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statschef och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av Förenta nationerna, Europeiska unionen och Nato.

Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka kusten mot Östersjön domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag; i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar och talrika floder rinner genom landet.

Maskinkonstruktion, förädling av petroleum, laserindustri, solcellsindustri, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster.

  1. ^ Politico 21 november 2024: Gintautas Paluckas confirmed as Lithuania’s new prime minister, läst 12 december 2024
  2. ^ [a b] ”Indicators database” (på engelska). Statistics Lithuania. https://osp.stat.gov.lt/statistiniu-rodikliu-analize#/. Läst 1 juni 2017. 
  3. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CensusUNData
  4. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  6. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ ”Lithuania and the euro”. http://ec.europa.eu/economy_finance/euro/countries/lithuania_en.htm. Läst 1 januari 2015. 

Previous Page Next Page






Литва AB Lithuania ACE Литуание ADY Litaue AF Litauen ALS ሊትዌኒያ AM Lithuania AMI Lituania AN Liþþuania ANG Lituania ANN

Responsive image

Responsive image