Republiken Litauen Lietuvos Respublika |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
Valspråk: Tautos jėga vienybėje ("Nationens styrka ligger i enighet") |
||||||
Nationalsång: Tautiška giesmė |
||||||
Huvudstad | Vilnius | |||||
Största stad | Vilnius (cirka 540 000 inv.) | |||||
Officiellt språk | Litauiska | |||||
Statsskick | Republik | |||||
- | President | Gitanas Nausėda | ||||
- | Premiärminister | Gintautas Paluckas[1] | ||||
Nationalförsamling | Seimas | |||||
Självständighet | från Ryssland resp. Sovjetunionen | |||||
- | Deklarerad | 16 februari 1918 resp. 11 mars 1990 | ||||
- | Erkänd | 29 november 1918 resp. 6 september 1991 | ||||
Area | ||||||
- | Totalt | 65 286 km²[2] (123:e) | ||||
- | Vatten (%) | 4,01 % | ||||
Demografi | ||||||
- | 2017 års uppskattning | 2 847 904[2] (137:e) | ||||
- | 2011 års folkräkning | 3 043 429[3] | ||||
- | Befolkningstäthet | 43,6 inv./km² (113:e) | ||||
BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |||||
- | Totalt | 129,7 miljarder USD[4] (86:e) | ||||
- | Per capita | 46 479 USD[4] (37:e) | ||||
BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |||||
- | Totalt | 69,8 miljarder USD[4] (80:e) | ||||
- | Per capita | 25 015 USD[4] (44:e) | ||||
Ginikoefficient (2021) | ▲ 35,4[5] | |||||
HDI (2021) | ▲ 0,875[6] (35:e) | |||||
Valuta | Euro[7] (EUR ) |
|||||
Tidszon | EET (UTC+2) | |||||
- | Sommartid | EEST (UTC+3) | ||||
Topografi | ||||||
- | Högsta punkt | Aukštojas, 294 m ö.h. | ||||
- | Största sjö | Drūkščiai, 44,79 km² | ||||
- | Längsta flod | Njemen (litauiska: Nemunas), 937 km | ||||
Kör på | Höger | |||||
Nationaldag | 16 februari | |||||
Nationalitetsmärke | LT | |||||
Landskod | LT, LTU, 440 | |||||
Toppdomän | .lt | |||||
Landsnummer | 370 |
Litauen (litauiska: Lietuva [lʲɪɛtʊˈvɐ]), formellt Republiken Litauen (litauiska: Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa. Landet gränsar till Lettland i norr, Belarus och Polen i söder samt den ryska exklaven Kaliningrad i sydväst. Landets nationaldag är den 16 februari. Litauen är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.
På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas I, på 1500-talet ingick man en union med Polen och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. År 1940 invaderades landet av Sovjetunionen och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944 hade cirka 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod även självständighetsrörelser i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet som första land i det dåvarande Sovjetunionen.
Litauen är sedan dess en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statschef och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av Förenta nationerna, Europeiska unionen och Nato.
Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka kusten mot Östersjön domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag; i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar och talrika floder rinner genom landet.
Maskinkonstruktion, förädling av petroleum, laserindustri, solcellsindustri, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster.
<ref>
-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet CensusUNData