Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Responsive image


Michael Faraday

För det amerikanska samhället, se Faraday, West Virginia.
Michael Faraday
Michael Faraday, 1842.
Född22 september 1791 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3]
Newington Butts[4]
Död25 augusti 1867 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[5][2][3] (75 år)
London[6]
BegravdHighgate Cemetery[7]
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
SysselsättningFysiker, uppfinnare, kemist, författare[8]
ArbetsgivareRoyal Institution
MakaSarah Barnard
(g. 1821–)[7][9]
FöräldrarJames Faraday[1][4]
Margaret Hastwell[10]
Utmärkelser
Copleymedaljen (1832)[11]
Copleymedaljen (1838)[11]
Royal Medal (1846)
Rumfordmedaljen (1846)[12]
Bakerföreläsningen (1857)
Albert-medaljen (1866)[13]
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the Royal Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata
En äldre Michael Faraday.
Faraday i sitt laboratorium någon gång på 1850-talet. Målning av Harriet Moore.

Michael Faraday, född 22 september 1791 i Newington Butts, Southwark, London, död 25 augusti 1867 i Hampton, Richmond, London, var en brittisk fysiker och kemist, som kom med viktiga bidrag inom elektromagnetism och elektrokemi. Han uppfann den tidigaste formen av det som kom att bli bunsenbrännaren, som används i vetenskapliga laboratorier i stort sett hela världen, som en källa för att snabbt få fram värme.

Faraday är en av historiens största vetenskapsmän, och det var mycket tack vare honom som elektricitet blev möjligt att använda inom teknologi. SI-enheten för kapacitans, farad, har fått sitt namn efter honom.

  1. ^ [a b] Aleksandr Gersjun, Фарадей, Михаил, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Michael Faraday, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 40484912, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] John Tyndall, Faraday, Michael, Dictionary of National Biography, 1885–1900.[källa från Wikidata]
  5. ^ Faraday, Michael, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  6. ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: michael-faraday, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 9153.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ John Tyndall, Faraday, Michael, Dictionary of National Biography, 1885–1900, ”At this time he had made the acquaintance and won the esteem, of Miss Sarah Barnard. Their friendship ripened into love, which, on his part, was accompanied by more than the usual oscillations of hope and fear. His passion so ardent, that she for a time doubted her ability to return it with adequate strength. His utterances at this crisis of his life were marked by the delicacy and considerateness which diffused themselves throughout his entire character. She at length yielded, and they were married on 12 June 1821.”.[källa från Wikidata]
  10. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.thersa.org .[källa från Wikidata]

Previous Page Next Page