Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Ozon
| Ozon | |
  | |
| Systematiskt namn | Trioxygen |
|---|---|
| Övriga namn | Trisyre |
| Kemisk formel | O3 |
| Molmassa | 47,998 g/mol |
| Utseende | Färglös eller svagt blå gas |
| CAS-nummer | 10028-15-6 |
| SMILES | [O+](=O)[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,144 × 10-3 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 1,05 g/l (0 °C) |
| Smältpunkt | -192,5 °C |
| Kokpunkt | -111,9 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Mycket giftig |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Ozon, O3, är en gas bestående av tre syreatomer per molekyl. Den upptäcktes år 1839[1] av kemisten Christian Friedrich Schönbein. Han gav ämnet namn efter det grekiska ordet för "att lukta", ozein, med anledning av den karakteristiska lukt som uppstår vid åska, då ozon bildas. Samma lukt av ozon kan kännas även intill gnistbildande elektriska apparater, till exempel nära kommutatorn i elektriska motorer och vid bågsvetsning. Att ozonmolekylen består av tre syreatomer fastställdes 1867 av den schweiziske kemisten Jacques-Louis Soret.[2]
- ^ ”ozon - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ozon. Läst 25 september 2024.
- ^ Jacques-Louis Soret, 1867, Untersuchungen über die Dichtigkeit des Ozons i Annalen der Physik und Chemie 208:9, sid. 165–174.
Previous Page Next Page
