Prekariat

Prekariat är ett sociologiskt och ekonomiskt beskrivande begrepp för en grupp människor i samhället som på grund av osäkra anställningsförhållanden, ofta med låg och/eller varierande inkomst och ibland även brist på förmåner som sjukförsäkring, avsättning till framtida pension och betald semester, lever i ett tillstånd av oförutsägbarhet och osäkerhet, vilket kan påverka materiellt och psykiskt välbefinnande.

Termen populariserades av den brittiska ekonomen Guy Standing och är en sammansättning av termerna prekär och proletariat. Den populariserades i början av 2000-talet för att beskriva en samhällsklass som lever under osäkra arbets- och levnadsvillkor, ofta till följd av förändringar i den globala ekonomin och arbetsmarknaden.^[1][2]

Personer som ingår i prekariatet saknar ofta fasta anställningar, och kan i stället vara arbetslösa, egenanställda eller anställda under osäkra former (exempelvis på vikariat). Till begreppet hör också att möjligheterna till social rörlighet kan vara mycket små^[3]. Vissa menar att personer i prekariatet lider av avsaknad av yrkesidentitet och en känsla av osäkerhet inför framtiden, som grundar sig i bristen på anställningstrygghet och förmåner. För den del av prekariatet som arbetar med osäkra villkor genom digitala appar har det relaterade begreppet gigekonomi myntats.^{[4][trovärdig källa?]}

Prekariatets uppkomst har kopplats samman med den nyliberala kapitalismen och inskränkningar av välfärdsstaten.^[5][6] Prekariatet har även kopplats till uppkomsten av populistiska rörelser under 2010-talet.^[7] Enligt Standing har de politiska rörelserna Podemos i Spanien och Syriza i Grekland sin grund i prekariatet.^[8]