Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Regalskeppet Kronan (1668)
| |||
 Rekonstruktion av amiral Jacob Hägg. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | Linjeskepp | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Stockholms skeppsgård, Skeppsholmen, Stockholm | ||
| Sjösatt | 31 juli 1668 | ||
| I tjänst | 1672 | ||
| Öde | Sjönk vid slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 52,1 m | ||
| Bredd | 12,9 m | ||
| Djupgående | 6,23 m | ||
| Deplacement | ca 2300 ton | ||
| Besättning | 500 sjömän 300 soldater | ||
| Bestyckning | Planerad för 126 kanoner från 6 till 36 pund egentlig bestyckning 105 kanoner | ||
Kronan, även kallad Stora Kronan,[1] var ett regalskepp i den svenska Kungliga flottan. Fartyget byggd på Stockholms skeppsgård på Skeppsholmen i Stockholm[2] under ledning av den engelske skeppsbyggmästaren Francis Sheldon, och sjösattes den 31 juli 1668.[2] Då Kronan byggdes var hon ett av världens största krigsfartyg, med en bestyckning bestående av 105 kanoner av olika storlekar uppställda på tre batteridäck.[2]
Efter bara några års tjänst och två slag mot danska och nederländska flottor förliste hon under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676; detta orsakat av att skeppet kantrade i en alltför tvär gir. Vid kantringen antändes krutförrådet som låg förut i skeppet, varvid huvuddelen av förskeppet sprängdes bort på styrbordssidan. Över 800 man dog när Kronan sjönk, inklusive knektar från Västerbottens regemente[3], och med i djupet följde också ett stort antal kanoner, värdefull utrustning, privata ägodelar och stora summor pengar i form av krigskassor.
Förlusten av Kronan blev ett svårt slag för Sverige under skånska kriget. Förutom att hon var flottans största och tyngst beväpnade skepp var hon också en viktig symbol för kungamakten. Vid hennes förlisning dog förutom nästan 10 procent av den svenska flottans aktiva manskap också flottans överbefälhavare, generalamiralen Lorentz Creutz, och en rad höga officerare, däribland flottans ledande medicinska expertis. Eftersom slaget vid Öland och föregående sjötåg hade slutat i nederlag utredde 1676–1677 en kommission om något befäl kunde klandras för flottans motgångar. Ingen dömdes, men Creutz kom att få bära en stor del av skulden till förlisningen då han saknade erfarenhet av sjökrig. Senare forskning har dock varit mer försiktig med att enbart klandra Creutz; istället har man pekat på den allmänt dåliga organisationen inom flottan samt den dåtida bristen på erfarna och skickliga befäl. Anledningen var att adliga sjöbefäl prioriterades före de ofrälse trots att de sistnämnda, som i regel tillhörde handelsflottan, hade större skeppsvana och sjökunskap.
Kronan återfanns 1980 av ett dykarlag under ledning av Anders Franzén, vrakforskaren som på 1950-talet också hade upptäckt Vasa. Därefter har man årligen gjort dykningar för att kartlägga vrakplatsen och bärga föremål och näst Vasa har Kronan blivit ett av Östersjöns mest uppmärksammade vrakfynd. Hittills har över 30 000 föremål tagits upp och konserverats och många har ställts ut, framförallt på Kalmar läns museum som idag har ansvaret för de arkeologiska utgrävningarna och Kronans permanenta utställning.
Previous Page Next Page
