Ringduva Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
Familj | Duvor Columbidae |
Underfamilj | Columbinae |
Släkte | Columba |
Art | Ringduva C. palumbus |
Vetenskapligt namn | |
§ Columba palumbus | |
Auktor | Linné, 1758 |
Utbredning | |
Ringduvans utbredning: Gult = häckningsområde sommartid Grönt = häckningsområde där arten förekommer året om Blått = Övervintringsområde | |
Underarter | |
· C. palumbus azorica (Hartert, 1905) · C. palumbus casiotis (Bonaparte, 1854) · C. palumbus excelsa (Bonaparte 1856) · C. palumbus iranica (Zarudny, 1910) · C. palumbus maderensis (Tschusi, 1904, †) · C. palumbus palumbus (Linné, 1758) | |
Typisk flockformation med flyttande ringduvor. Notera de vita fläckarna på vingöversidorna. |
Ringduva (Columba palumbus) är den största och mest utspridda duvarten i Europa. Ringduvan förekommer i de flesta typer av skog och har på senare år förflyttat sig till mänsklig bebyggelse, såsom parker och trädgårdar.
Förutom sin storlek särskiljs ringduvan från tamduvan bland annat genom ett större bröst, längre stjärt, och ett proportionellt mindre huvud. Ibland kan arten även förväxlas med den liknande skogsduvan, som till skillnad från ringduvan saknar en vit halsfläck. Ringduvans läte utgörs av ett femstavigt hoande, och dess flykt är snabb med klippande vingslag.
Ibland anses ringduvan som ett skadedjur, då de ofta i grupp livnär sig av utsädet på nysådda åkrar och förorenar mogna grödor med sin spillning. Fågeln är också ett välkänt villebråd bland jägare.