serbokroatiska | |
српскохрватски, srpskohrvatski | |
Talas i | Serbien, Vojvodina, Montenegro, Kosovo, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Slovenien, samt andra stater främst i Sydöstra Europa |
---|---|
Region | Balkan |
Språkfamilj | serbokroatiska |
Kyrilliska alfabetet, Latinska alfabetet | |
Språkkoder | |
ISO 639‐3 | hbs |
Serbokroatiska, alternativt kroatoserbiska (senare beteckning BKS, förkortning för "bosniska, kroatiska och serbiska"), är ett omstritt samlingsbegrepp för ett antal sydslaviska språk och språkformer, som idag ofta betraktas som separata språk: bosniska, kroatiska, serbiska och senare montenegrinska. Begreppet serbokroatiska började användas inom språkforskningen på 1800-talet. I Jugoslavien användes serbokroatiskan som officiellt språk åren 1954–1997. En lokal samlingsterm med motsvarande syftning är naški (sammandragning av naš jezik, "vårt språk").