Sj-ljudet

Sj-ljudet (även sje-ljudet eller 7-ljudet^[1]) är ett tonlöst frikativt fonem, eller en kategori av konsonanter, som används i svenska språket i ord som sju, passion, hyssja eller dusch. Sj-ljudet uppträder i två huvudvarianter: en bakre (eller ”mörkare”) variant, och en främre (eller ”ljusare”) variant, men båda varianterna är föremål för avsevärd variation.^[2] Denna variation är bland annat dialektal och sociolektal, och flera dialekter varierar dessutom mellan båda huvudvarianterna beroende på ljudets position i ordet.^[3] Den bakre varianten brukar betecknas med IPA-symbolen [ɧ] och den främre med [ʂ]^[4]^[5]^[6], eller ibland med [ʃ]^[7]^[8].

^ Rosenquist 2007, s. 10.
^ Bruce 2010, s. 160.
^ Elert 1995, s. 76.
^ Bruce 2010, s. 161–162.
^ Elert 1995, s. 76–77.
^ Riad 2014, s. 61.
^ Malmberg 1968, s. 94.
^ Lindblad 1980, s. 125.

[R10-1] Rosenquist 2007, s. 10.

[2] Bruce 2010, s. 160.

[3] Elert 1995, s. 76.

[4] Bruce 2010, s. 161–162.

[5] Elert 1995, s. 76–77.

[riad61-6] Riad 2014, s. 61.

[malmberg96-7] Malmberg 1968, s. 94.

[8] Lindblad 1980, s. 125.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors. Please consider supporting us by disabling your ad blocker.

Sj-ljudet

Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.