Skara Brae

Världsarv

Skara Brae
Skara Brae
Geografiskt läge
Koordinater	59°02′54.4″N 03°20′31.7″V / 59.048444°N 3.342139°V / 59.048444; -3.342139
Plats	Orkneyöarna, huvudön
Land	Storbritannien
Region*	Europa och Nordamerika
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	i, ii, iii, iv
Referens	514
Historik
Världsarv sedan	1999 i Marrakech  (23:e mötet)
Hotat sedan	1850
Skara Brae Skara Brae på kartan över Orkneyöarna.
* Enligt Unescos indelning.

Skara Brae (engelskt uttal: [ˈskæɹə ˈbɹeɪ]) är en förhistorisk bosättning i Bay of Skaill på västkusten av ön Mainland på Orkneyöarna i Skottland. Bosättningen består av åtta stenhus och beboddes uppskattningsvis mellan 3180 och 2500 f. Kr. Husen är förbundna med passager på ett sätt som gör att bosättningen kan sägas vara den första i området som har karaktären av en renodlad by. Arkeologerna uppskattar att bosättningen som mest hyste 50–100 personer.

Skara Brae har kallats ”Skottlands Pompeji” eftersom fornlämningen är så välbevarad. På grund av den omgivande sanden och husens isolering mot kyla har både byggnaderna och deras innehåll skyddats på ett anmärkningsvärt sätt genom årtusendena.^[1]

Byn upptäcktes genom att den kom i dagen i de svåra stormar som tidvis härjar Orkneyöarna. Det skedde 1850 och sedan 1924. Bosättningen blev föremål för utgrävning i slutet av 1850-talet och 1928–1930. En omsorgsfull arkeologisk undersökning skedde först på 1970-talet.

1999 blev bosättningen upptagen på Unescos världsarvslista tillsammans med Maes Howe, Stones of Stenness och Ring of Brodgar under samlingsnamnet Heart of Neolithic Orkney (Hjärtat av neolitiska Orkney) och är ett av Skottlands fem världsarv. De andra är Edinburgh, Limes (Antoninus mur), New Lanark och St Kilda.^[2]