Our website is made possible by displaying online advertisements to our visitors.
Please consider supporting us by disabling your ad blocker.
Sovjetunionen
.svg)
.svg)
Sovjetunionen,[a] formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union,[1][b] informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet,[c] var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.[3]
Sovjetunionen var en enpartistat som dominerades av kommunistpartiet.[4] Även om Sovjetunionen nominellt var en union bestående av sovjetrepublikerna (som från 1956 var 15 stycken[5]) med huvudstaden i Moskva, utgjorde den i praktiken en mycket centraliserad stat med planekonomi. Mycket av det sovjetiska samhället övervakades av det nationella säkerhetsorganet KGB, som var aktivt från 1954 och efter Sovjetunionens fall ersatts av FSB i Ryssland.[6]
Sovjetunionen grundades i december 1922 då Ryska SFSR, som bildades under den ryska revolutionen 1917 och segrat i det efterföljande ryska inbördeskriget, enats med de Transkaukasiska, Ukrainska och Vitryska SSR. Efter Vladimir Lenins död, den förste sovjetiske ledaren, konsolideras makten slutligen av Josef Stalin.[7] Han gavs diktatoriska befogenheter och ledde landet genom en storskalig industrialisering med planekonomi och politiskt förtryck.[7][8] Under andra världskriget, i juni 1941, anfölls Sovjetunionen av Nazityskland, ett land med vilket man hade undertecknat ett icke-aggressionsavtal. Efter fyra år av krig, stod Sovjetunionen som en av världens två supermakter, eftersom dess inflytande sträckte sig över stora delar av Östeuropa och därutöver.
Sovjetunionen var med sina satellitstater från Östblocket ett av de två deltagande stormaktsblocken i det kalla kriget, en global ideologisk och politisk kamp mot USA och dess allierade. Sovjetblocket förlorade slutligen, efter att ha drabbats av ekonomiskt stillestånd och både inhemska och utländska politiska oroligheter, en händelse som markerade slutet av efterkrigstiden.[9][10] I slutet av 1980-talet försökte den sista sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov att reformera staten med sin politik perestrojka, glasnost och demokratisering,[11] men Sovjetunionen föll samman och upplöstes formellt 31 december 1991[12] efter den misslyckade augustikuppen samma år.[13] Sedan dess har Ryska federationen i praktiken efterträtt Sovjetunionen i internationella rättigheter och förpliktelser, även om Ryska federationen rent tekniskt inte är Sovjetunionens efterträdare som stat utan var en av dess delstater.[14]
Referensfel: <ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades
- ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968”. Sveriges riksdag. 2 februari 1968. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-28-ar-1968_ET3028/html/. Läst 2 oktober 2023.
- ^ ”sovjet”. Svenska Akademiens ordbok. https://svenska.se/saob/?id=S_08875-0243.1olJ&pz=7.
- ^ ”Union of Soviet Socialist Republics” (på engelska). Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/614785/Union-of-Soviet-Socialist-Republics. Läst 28 november 2010.
- ^ Bridget O'Laughlin (1975) Marxist Approaches in Anthropology Annual Review of Anthropology Vol. 4: pp. 341–70 (October 1975) (doi:10.1146/annurev.an.04.100175.002013).
William Roseberry (1997) Marx and Anthropology Annual Review of Anthropology, Vol. 26: pp. 25–46 (October 1997) (doi:10.1146/annurev.anthro.26.1.25) - ^ Persson (2006), s. 18.
- ^ Shiman, David (1999). Economic and Social Justice: A Human Rights Perspective. Amnesty International. ISBN 0967533406. http://www1.umn.edu/humanrts/edumat/hreduseries/tb1b/Section1/tb1-2.htm
- ^ [a b] Service, Robert (2004). Stalin: A Biography. ISBN 978-0-330-41913-0
- ^ Crile, George (2003). Charlie Wilson's War: The Extraordinary Story of the Largest Covert Operation in History. Atlantic Monthly Press. ISBN 0871138549
- ^ Holloway, David (1996). Stalin and the Bomb. Yale University Press. sid. 18. ISBN 978-0300066647. http://yalebooks.com/book/9780300066647/stalin-and-bomb
- ^ Turner 1987, s. 23.
- ^ Persson 2006, s. 46
- ^ Persson 2006, s. 90
- ^ Byrd, Peter (2003). ”Cold War (entire chapter)”. i McLean, Iain; McMillan, Alistair. The concise Oxford dictionary of politics. Oxford University Press. ISBN 0192802763. https://books.google.com/books?id=xLbEHQAACAAJ&ei=E45VSJrQO4e4jgGh_oWODA. Läst 16 juni 2008.
- ^ "Ryssland är nu en del i ett fördrag som det före detta Sovjetunionen var en del av, och åtnjuter samma rättigheter och skyldigheter som före detta Sovjetunionen, utom i den mån justeringar nödvändigtvis krävs, till exempel att ta hänsyn till förändringen i den geografiska omfattningen. [...] Ryska federationen fortsätter alltjämt som juridisk person i före detta Sovjetunionen och är alltså inte en efterträdande stat i den mening som nyss nämnde. De andra före detta sovjetrepubliker är efterträdare.", United Kingdom Materials on International Law 1993, BYIL 1993, ss. 579 (636).
Previous Page Next Page
