Den här artikeln har källor, men den behöver fler fotnoter för att kunna verifieras. (2023-07) Hjälp gärna Wikipedia med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |
Underklass till | • langoid • enskilt språk • mänskligt språk ![]() | |
---|---|---|
Land | Sumer, Akkadiska riket ![]() | |
Kulturellt knutet till | Sumer ![]() | |
Lingvistisk typologi | SOV-språk, agglutinerande språk, isolatspråk, ergativ–absolutiva språk ![]() | |
Grammatiskt kasus | ekvativ ![]() | |
Skrift | kilskrift ![]() | |
Antal talare | 0 ![]() |
Sumeriska var det språk som talades i det forntida Sumer i södra Mesopotamien i nuvarande södra Irak omkring 3200-1700 f.Kr. som dog ut runt år 100 f.Kr. Det var kulturbärande språk i stadsstater som Ur, Uruk och Girsu. Sumeriskan var ett av de första språken för vilket ett skriftspråk utvecklades; sumerisk kilskrift utvecklades från omkring 3200 f.Kr. Perioden av skriftlig tradition på sumeriska omfattar omkring 3000 år.
De äldre sumeriska texterna är dock mycket korta. Längre texter finns bevarade först från nysumerisk tid mot slutet av det tredje årtusendet före vår tideräkning. Vid den här perioden började sumeriskan försvinna som talat språk och ersättas av akkadiska. Sumeriska levde dock kvar som litterärt språk i över 1000 år med samma status liknande den latin hade i Europa efter Romerska rikets fall. De flesta sumeriska texter är därför skrivna efter sumerisk tid i Assyrien och Babylonien.
Sumeriskan är inte släkt med något känt språk och betecknas därför som ett isolatspråk. Grammatiken är agglutinerande, med många ändelser som läggs till enskilda ordstammar. Sumeriskan är ett ergativt språk som markerar det grammatiska subjektet i en sats beroende på om satsen det ingår i är transitiv eller intransitiv, till skillnad från nominativ–ackusativa språk (som svenska), som istället markerar objektet i en sats om det utsätts för en handling.
Viktiga centrum för sumerisk kultur var stadsstaterna Ur, Uruk, Lagaš, Nippur, Eridu och Girsu.